Bild tagen i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller, längst till höger i bild, var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. Första från vänster är den dåvarande chefen för järnvägarna i Stettin, Friedrich Lohse. Andra från vänster är Axel Granholm, dåvarande generaldirektör för Statens Järnvägar.
Från 299 kr
Bild tagen i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller, i mitten, var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. Längst till vänster står Axel Granholm, dåvarande generaldirektör för Statens Järnvägar. Längs till höger står den dåvarande chefen för järnvägarna i Stettin, Friedrich Lohse.
Porträtt, Aulis Grönholm, Box 1021, Hallstahammar, polyfoto. Ur Gustaf Åhmans samling.
Mansporträtt, körfoto, Aulis Grönholm, Box 1021, Hallstahammar. Ur Gustaf Åhmans samling.
Porträtt, passfoto. Aulis Grönholm. Bergsgatan 16, Kolbäck. Ur Gustaf Åhmans samling.
Kvinnoporträtt, pass och körfoto, Laila Grönholm, Bergsgatan 16, Kolbäck. Ur Gustaf Åhmans samling.
Porträtt, Aulis Grönholm, Bergsgatan 16, Kolbäck, polyfoto. Ur Gustaf Åhmans samling.
Mansporträtt, körfoto. Rainer Grönholm, Bergsgatan 16, Kolbäck. Ur Gustaf Åhmans samling.
Porträtt, pass. Fröken Laila Grönholm. Bergsgatan 16, Kolbäck. Ur Gustaf Åhmans samling.
Förre skogvaktaren Oskar Lindgren följer fotografens göromål från stugans vårdträd. Framnäs hade hade tidigare haft funktion som torp under godset Grenholm men disponerades från 1938 på lösare grunder av Lindgren med hustru och dotter. Foto 1949.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.