MM 1968 Tävlingarna arrangerades årsvis och arrangerades av olika förband. Här ser vi fanjunkare Bengt Kajland på en armé-husqvarna.
Från 299 kr
Zeppelintillverkning. "Luftskeppets vägare och spant, bestående av långsgående profilerade skenor förenade med X-förband (allt i duraluminium) sammanitas".
Medaljer erövrade av K 3-officerare i lagtävlingar (de flesta med värja), samt minnesmedaljer från förband och föreningar.
Medaljer erövrade av K 3-officerare i lagtävlingar (de flesta med värja) samt minnesmedaljer från förband och föreningar.
Personerna antagligen stallpersonal; en stallfurir och tre hästskötare, varav en hästskötare från annat förband. Klädsel m/10 och m/ä.
Kan eventuellt vara sammanslagen hovslagarfurirskola från kavalleriets olika regementen, uniformerna tyder på minst fem olika förband, bland annat K3.
Gångbro av trä över bangården i Stenstorp. Bock på stamplattform. Rötangrepp i bockben och nedre horisontella förband.
Östra Skånes Järnväg, ÖSJ Järnvägsbron över Helge å som förband de " provisoriska" Stationen Långebro med Kristianstads station.
En trafikskylt, förbud mot fordonstrafik, med påmålad öga, näsa och mun.
- Fotografi -
bilder, påsiktsbild, fotografi
fotografi, påsiktsbild, bilder
påsiktsbild, fotografi, bilder
påsiktsbild, bilder, fotografi
Emsfors bruk är ett pappersbruk, som ligger på ön Krokö vid en fors i Emån. Det första bruket var ett handpappersbruk som startades som Skrufshult 1731 av löjtnanten Eric Rappe på södra sidan av Emån i Mönsterås socken. Det var ett av de första i Småland. 1814 anlades Emsfors handpappersbruk av köpmannafamiljen Callerström, som verkade i trakten i ungefär 170 år. Emsfors var från början även det ett enkelt handpappersbruk, men i och med industrialismen byggdes det om till maskindrift. På 1890-talet installerades sulfitkokare och sulfitbruket startades 1907. Innan sekelskiftet köpte Emsfors bruk Skrufshults pappersbruk, då revs byggnaderna och ett nytt träsliperi byggdes på samma plats. Bruket drevs sedan 1914/1915 av familjen Örn, som drev det med stor framgång. Det köptes av Klippans bruk 1965 och Södra Sveriges Skogsägares Förbund 1972, som i sin tur 1980 sålde bruket till Oskarshamns Industrilo¬kaler AB då Oskarshamns kommun gick i borgen för köpet. Beslutet att köpa och gå i borgen för bruket överklagades och Regeringsrätten fastslog att kommuner inte kan driva någon verksamhet utanför den kommunala verksamheten. Bruket var verksamt till 1989. I dag bedrivs endast en liten verksamhet på bruket i moderna lokaler, medan det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades. Från bruket gick en två kilometer lång industribana med spårvidden 600 mm till hamnen i Påskallavik. Banan öppnades 1920 och lades ner 1975.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.