I 25 år var pastor Fritz Petterson verksam där tills han avgick med pension 1933. Samma år företog han en jordenruntresa till många missionsstationer från olika samfund. Resan varade i 2-3 år. 1897-1904 var han pastor i Skövde missionsförsamling. Pastor Peterson var född 8/1 1966, dog 7/4 1941. Son till skräddarmästare C.G. Pettersson, Törestorp, Daretorp, utanför Tidaholm. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Från 299 kr
Wilhelmina Kempe
OBS! Uppgifterna i de olika fälten är ifyllda som om målningen var ett foto. Målningen var till försäljning på Bukowskis internationella höstauktion 1998, utropspris 18.000 - 20.000 kr. Wahlberg Alfred, 1834 - 1906, konstnär. Åren 1857 - 62 var han verksam i Dusseldorf, från 1866 huvudsakligen i Frankrike. W:s tidiga landskap karakteriseras av detaljrikedom och en ofta mörk kolorit. I Frankrike inspirerades han av Barbizonskolan i studier av atmosfär och ljus. Kring 1900 experimenterade W. med bl.a. pointillistiska solstudier. (N.E.) Till vänster synes troligtvis torpet "Utsikten", se ytterligare i boken Ur Falkenbergs stads historia, A Ljung, sidan 208.
Fotografiets lösliga uppgifter för oss till Augusta Segersteen, gift med apotekaren Carl Victor Eckerström (1827-1900). Bördig från Kalmar län hade hon i 20-årsåldern och i följe med fadern och sina syskon inflyttat till Nybble rusthåll i östgötska Vikingstad. Under hösten 1857 lästes hennes lysning upp i kyrkan. Den blivande brudgummen var nämda Eckerström och i oktober månad stod bröllopet i Vikingstads kyrka. Vid tiden var Eckerström verksam i Lund men redan året därpå flyttade paret till Jönköping. Från hösten 1865 var Augusta åter i Östergötland och till 1874 var makarna bosatta i Väderstad. Hennes porträtt tillkom rimligtvis vid 1860-talets första hälft och kort före familjens uppbrott från Jönköping.
Ludvig Theodor Brogrens betydelse för Linköping var betydande. Född i Gammalkil 1827 kom han under ungdomsåren att bedriva studier i Stockholm. Efter apotekarexamen 1852 styrde han åter till Östergötland där han erhållit privilegium att förestå apoteket i Kisa. Kort före inflyttningen hade han gift sig i med Theresia Brogren. Från 1858 var han verksam i Linköping som innehavare av apoteket Vasen. Parallellt med apotekargärningen anlade han tidigt det bryggeri, L. Th. Brogrens bryggeri, som genom efterföljare kom att bestå på bryggeritomten invid Stångån ända till 1971. Här porträtterad vid 1860-talets första hälft.
Affärsinteriör i juletid, Oscar Pehrsons Speceriaffär, "OP:S". Butiken är julpyntad gran prydd med glitter och ljus. Vid fönstret står glögg och andra "Julgotter" uppdukade. I korgarna intill ligger olika nötter och bredvid dem saluförs kex i lådor med glaslock. Nedanför ligger vindruvor och troligen apelsiner inlindade i omslagspapper. År 1930 tog Oscar och guldsmeden John Victorin initiativ till att bilda föreningen Norrgatans affärsmän, som skulle svara för juldekorationen av Kungs- och Norrgatorna. Medlemmarna skulle vara köpmän från Varberg och arrangemangets kostnad fördelades i proportion till respektive affärs eller rörelses storlek. Föreningen var verksam till 1965. (Se bildnr VMA11792 K1_69-74.)
Vävning på Runö, Misterhults skärgård. Vävstol med harneskutrustning. Greta Andersson, f. 1896, lärde sig väva på Gamleby folkhögskola. Vävar-Oskar Larsson lärde henne väva damast hösten 1920 hemma på Runö. Under 50 år vävde Greta Andersson åt hemslöjden i Västervik. Gretas syster Karin Holmberg, Runö, väver fortfarande damast men med dragutrustning. Greta Anderssons vävstol finns hos Ingrid Nilsson, Tuna. I Oskarshamns-Tidningen 1947 finns en initierad artikl om Greta Andersson och hennes vävkonst. Hon var även verksam som lärare för damastvävare i bl a Hallingeberg.
Karaktärsfullt porträtt av medicinalrådet Carl Sondén. Född i Landeryd 1802 som son till dåvarande komministern, sedermera kyrkoherden, Johan Adolf Sondén och makan Anna Chatarina Kernell. Modern var bördig från Åsbo socken och på mödernet var han kusin med den i samma socken uppvuxne Per Daniel Amadeus Atterbom. Efter studier vid Uppsala universitet var Sondén verksam som främst psykiatriker i Stockholm, från 1847 som överläkare vid Danviks hospital. År 1849 blev han invald som ledamot av Vetenskapsakademien och från 1858 även invald som ledamot av Medicinalstyrelsen. Privat var han från 1838 gift med Beata Sofia Åkerman.
Porträtt av Eberhard Örn. Född 1854 i Stora Tuna församling i Dalarna där fadern vid tiden tjänstgjorde vid Dalaregementet. Med tiden kom fadern att knytas till Första livgrenadjärregementet i Linköping och från 1871 var familjen bosatt i staden. Efter juridiska studier i Uppsala kom Eberhard att från 1888 vara verksam i Stockholm. Hans tid i huvudstaden har för denna beskrivning inte utretts, utan här noteras endast hans död i sviterna av leversvikt på juldagen 1899. Han var då skriven på Funckens gränd invid Kornhamnstorg.
Ett av tiden förbleknat porträtt av Fanny Åman, eller egentligen Fanny Nordvall, då hon enligt tidens namnskick behöll sitt flicknamn även som gift. Det påtalade äktenskapet hade inletts 1856 och gällde lasarettsläkaren Ludvig Åman. Vid tiden för bilden hade äktenskapet varat några år och parets två förstfödda barn hade nedkommit, födda som dem var 1857 och 1858. Makarna skulle välsignas med ytterligare två under 1870-talet. Familjen var vid fototillfället och lång tid därefter bosatt i tjänstebostaden till länslasarettet i Linköping, där maken var verksam.
Porträtt av fru Eva Ekenstierna. Enligt vad som utretts för denna uppgift hade hon ingen östgötsk anknytning. Likväl tecknas här hennes liv i korthet. Eva Ekenstierna föddes 1833 på Backagård i Bällefors socken som dotter till makarna Knut August Ekenstierna och Fredrika Falkenberg af Trystorp. Själv gift i Falköping en första gång 1851, dagar efter sin 18-årsdag, med källarmästaren Charles Jouvin. Av parets tre gemensamma barn kom ingen att överleva barnaåren. Äktenskapet upplöstes i början av 1860-talet och Eva gifte istället om sig med apotekaren Johan Adolf Wallin, vid tiden även han verksam i Falköping. År 1874 flyttade makarna till Uppsala och senare till Stockholm. Deras äktenskap var barnlöst.
Defekt men lokalhistoriskt intressant fotografi. Nedslag i den så kallade Disponentträdgården i Ljungsbro, en vid tiden för bilden nyligen anlagd frukt- och bärodling för Cloettas behov. Odlingens namn etablerades sannolikt först efter att företagets direktör låtit färdigställa sin nya bostad i området. På bilden ses den under uppförande vid odlingens norra sida. Bostaden stod inflyttningsklar 1902, vilket daterar bilden. Anm: Fotografiet ingår i fotografen Arthur Möllmans (1882-1979) samling. Denne var verksam i Linköping först 1923, varför egentlig upphovsperson kan sökas till hans dåvarande arbetsgivare Josef Röding (1877-1947), men mer sannolikt dennes företrädare John Bergqvist (1874-1953).
Emma Wirström var från åtminstone 1858 verksam som lärare vid Linköpings så kallade Enskilda flickskolan, som vid tiden var att betrakta som en ren slöjdskola. Från 1861 var hon istället knuten till stadens allmänna flickskola i hörnet av S:t Larsgatan-Drottninggatan och som under 1860-talet kom att reformeras med fastställda kursplaner med en rad ämnen såsom historia, geografi, naturlära och geometri. Enligt källorna kom Emma att kvarstå som lärare till hög ålder. Först 1905 anges hon varande före detta lärare, då närmare 75 år fyllda. Fotografiet visar henne under något av 1880-talets år.
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Hultman, Johannes Alfred, 1861-1942, predikant och sångare. H. utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren", och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. H. skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206045
Herr Arvid Ödman (Romeo). Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.