[Baksida] "Kalmar 13/7 1912. Hjärtligt tack för vänliga kortet, som gladde mig mycket. V g hälsa din Fru och lilla fröken och alla dina släktingar som jag har nöjet känna. - Som jag ännu icke fått något fotografi öfver mitt sommarresidens på Öland så sänder jag härmed en vy af K[almar] slott, hvilket det närmast liknar. Jag lefva där i olympisk ro. Din solbrynte broder R R B"
Från 299 kr
Den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna är färdigutgrävd i augusti 1932. Vid undersökningen av vallgraven påträffades bl.a. timmerrester och en halv stockbåt med medeltida datering. Fotot togs i samband med arkeologiska undersökningar vid borgen och undersökningen av vallgraven blev möjlig med hjälp av en elektrisk pump som pumpade bort vatten, samt tack vare att en spåntvägg hade uppförts tvärs över vallgraven mot Huskvarnaån. Föregående foto visar samma vy efter att spåntväggen tagits ner och pumpen slutat gå.
Johannes Alfred Hultman. Född 1861 Död 1942. Predikant och sångare. Hultman utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren" och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. Han skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan lutar sig över båren och ler mot mannen. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan lutar sig mot båren och ler mot patienten. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna och en man i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Kvinnan håller handen på apparatens strålningsöppning. Mannen knappar in inställningar på den mobila manöverpanelen på golvet. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
Betatronen 30 augusti 1965 En kvinna i vit rock står bredvid patienten som ligger på rullbåren under apparaten. Hon sträcker ut handen mot kontrollen på apparaten. En man står vid den mobila manöverpanelen på golvet och knappar in inställningar. Betatronen på regionsjukhuset i Örebro är Europas modernaste och kan tack vare spetsteknik bestråla ett visst område på kroppen med stor precision och därmed undviks omfattande skador på frisk vävnad.
När givarens mamma och pappa arbetade fick han vara på dagis. Det låg bakom Åby någonstans runt Barnhemsgatan-Rundbergsgatan (Holtermanska). Den här bilden är från 1946 och givaren Stig (född 1942) sitter tredje från vänster längst bak med liten mössa på huvudet. På dagiset fick de hjälpa till med att bära in koks i små koksbingar. Som tack för besväret fick de en strut med russin. Pojken längst till vänster har en sådan i sin hand. Relaterat motiv: 2007_0449.
Ateljéporträtt av en ung okänd kvinna - ett s k visitkort, 1890-tal. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och dåtidens "kändisar" som kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior från ett negativ.
Enligt text som medföljde bilden: "Bundsens uppvaktning. Den 4 Februari 1883- Uppvaktande Lysekils medborgare. Tullinspektören E.G Bundsen, för att bringa honom sin hyllning och tack för det han under en tid av 25 år, på ett förtjänstfullt sätt varit Lysekils köpings ordningsman samt ordförande i kommunalstämman m.m. Och som ett minne härav, togs ovanstående fotografi. Vilket i förstorad form, samt inramad, sedan överlämnades till Jubilaren. Fotografiet är taget av M. Jacobson. Lysekil".
Warner Olands begravning i Östermalmskyrkan
Dädesjö
vykort, Japan, fotografi, photograph@eng
fotografi, photograph@eng
Den internationellt mest kända gästen på Mösseberg vid sidan av kungligheter under 30- och 40-talen var ironiskt nog en revolutionär och röd kommunist - Alexandra Kollontay. Hon var Sovjets ambassadör i Sverige mellan 1930 och 1945. Brevet med tack för välgjorda höga kängor, som madam Kollontay bär på bilden, är ställt till Falköpingsskomakaren Ragnvald Andersson. Han hade skomakeriverkstad vid Landbogatan och gjorde skor åt madam Kollontay, när hon vistades på Mösseberg. Hon var sjuklig under sina sista år som Sovjets ambassadör i Sverige och hade svårt för att gå. Därför blev skomakare Andersson ambassadörens skoleverantör, en uppgift som han av allt att döma utförde till belåtenhet.
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda, som hon senare gifte sig med. Vid sidan står skrivet: "L G 2/12 1904. Jag hafver i dag afsändt en almanck för nästa år. Under korsband du kan låta mig veta om du har bekommit. Tack för bref i går. Jag har mycket att göra dagligen. Jag kommer snart med bref. Jag förblifver Din Egen E N. B Wän må väl."
Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Hultman, Johannes Alfred, 1861-1942, predikant och sångare. H. utvandrade som barn till USA, där han från 1879 var verksam som predikant. Mellan 1906 och 1939 gjorde han resor till Sverige och fick ett enormt genomslag med sina sångstunder, där sång och förkunnelse varvades på ett lättsamt sätt. Han blev känd som "solskenssångaren", och hans Solskenssånger utgavs i häften 1910-39. H. skrev bl.a. melodin till August Storms text "Tack, o Gud, för vad som varit". Han gjorde ca 180 grammofoninsjungningar. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206045
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.