Befallningsman Reinhold Linder och rättare Oskar Helander framför Peder Michilssons minnessten. Stenen restes 1910 för det var då 300 år sedan den första Hammarskjöldaren Peder Michilsson blev adlad.
Från 299 kr
Taberg. Minnessten till minne av Konung Oscar II´s och Drottning Sofias besök 1895-08-27. Stenen rest av Halmstad Nässjö Järnvägsaktiebolag, HNJ.
HNJ ,Halmstad - Nässjö Järnväg. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där. Järnvägens nya boställshus
Minnessten vid den nordligaste punkten av Ofotenbanan mellan Narvik och Riksgränsen. Den var bara en kort tid världens nordligaste järnväg. Stenen står idag i Narvik.
Resning av Åslestenen 1896, med hjälp av stenramp. En grupp män håller stenen i läge med en domkraft. Byggmästare Larsson dirigerar.
Södra koret. Norra muren. Andra stenen väster om öppningen till mittkoret i andra skiftet från kälskiftet (se foto 22) med i putsen före finslipningen inristade bokstavstecken (R LU).
Enligt text: "Minnessten över kung Sverres kröning. Stenen resta av fornminnesföreningen Vikarvet parken ovanför bron. Sörbo Krokstad sn Bohuslän Foto Å. Fredsjö 28/7 1956".
"Tagit 1923. Syster Hilda o. Selma Sahlberg från Jälund (?) Stjänby (?) vid Pontus Wiknersstenen. 1923. Kaserna. Lyckebo. Fam." "Selma står till vänster om stenen."
Den märkvärdiga Ledbergsstenen på kyrkogården till ortens kyrka. Inget är känt om stenen från dess tillkomst tills att riksantikvarie Johan Hadorph ritade av den på 1600-talet. Då satt den inmurad i väggen till kyrkans sakristia. År 1847 rev man den nuvarande kyrkans föregångare och i sammanhanget lösgjordes stenen, men insattes som byggnadsmaterial i den nya kyrkogårdsmuren. Stenens tid i kyrkogårdsmuren tycks dock blivit kort, och efter en viss "träta" i församlingen kom den att resas på sin nuvarande plats.
teckning, målning, fotografi, photograph
monument, byggnadsverk, stele, fotografi, photograph
Slumme sten i Grimeton. Bautasten nära 6 meter hög i utkanten av Broåsens gravfält i Grimeton. Stenen har många namn bl a Kung Götriks sten, Slumme stenen, Slommestenen. Gravfältet omfattar ett 60-tal synliga fornlämningar av olika typer såsom högar, skeppssättningar, treuddar och domarringar varav den största benämns Götriks ring. Här finns även de för västkusten typiska cigarrformade långhögarna, där den största är 40 meter lång.
Den 4 maj 1950 gjordes ett runstensfynd på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg i en åkerkant, av allt att döma på ursprunglig plats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen anlänt till Östergötlands museum där den ska erhålla ny plats i museiparken.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. När fotograf Essen ställde upp sin kamera hade det gått drygt 30 år och stenen stod som synes dold i slånsnåret. Kanske var det därför Essen ropat till sig en gosse att agera motstycke.
Den 4 maj 1950 gjordes ett runstensfynd på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg i en åkerkant, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen anlänt till Östergötlands museum där den får ny plats i museiparken.
Den 4 maj 1950 gjordes ett runstensfynd på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg i en åkerkant, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen anlänt till Östergötlands museum där den ska erhålla ny plats i museiparken.
Gruppbild vid minnessten i Boda, Järnskog i Värmland. Stenen kallas "Dalagraven". Följande text är hugget i sten: "Åt minnet af 100 krigsmän vid Kongl. Dalregementet, som har funno den sista hvilan 1809. Det var här sin suck det göt. Det var här sitt lif det slöt. Det var folk som våra bördör bar. Långt före våra dar. Stenen restes 1899".
Gränsmärket Stenen i Grönan dal vid Skurdalsporten, cirka 1925. Fjäll i bakgrunden. Text vid foto: "'Än står stenen i Grönan dal'. Vid Skursdalsporten, 5.5 km norr Storlien stn. Känd och avbildad av Olof Rudbeck och Eric Dahlberg i Atlantica'n och Suecia Antiqua, kullfallen, återupprest 1656."
Lassahusstenen med hällristningar från bronsåldern (1700 f. Kr. – 500 f. Kr.) i Östra Karup. Vid stenen står en man klädd i mörk rock och hatt. Stenen ligger i naturreservatet Osbecks bokskogar och är ett tvådelat flyttblock täckt med hällristningar föreställande en människofigur, två båtar, fotsulor, solar och skålgropar. Namnet kommer efter ett torp som låg i närheten.
Gredby. Runsignum Sö 107, Sö 108 och Sö 109
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.