Vy från södra Kungstornet längs Kungsgatan, mot Stureplan. I förgrunden häst och vagn på Regeringsgatan. Barn leker på skolgård som ligger på taket på en byggnad.
Från 299 kr
Wallingatan 1, hus, Vallingatan 1, exteriör, fotografi, photograph
fotografi
Kalmar teater sedd från Larmtorget. Bilden är efter ett vykort, som enligt sitt tryck avbildar "Teatern, Kalmar". Över entrén är på fasaden i versaler målat "Schweizeri", "Teaterkällaren" respektive "Matsal". Till vänster om teaterbyggnaden börjar Södra vägen, senare namnändrad till Olof Palmes gata. Märk att konturerna på byggnadens tak och flera fönsterbågar m m är "förstärkta" för hand före tryckningen a vykortet.
Överläkarvillan vid Kustsanatoriet Apelviken i vinterskrud, södra fasaden med entré och indragen balkong däröver. Huset kallades "Maison d'Hanson" eller "Hansonska huset" eftersom dr Robert Hanson blev den förste att flytta in i villan, som stod klar 1929 och ritades av sanatoriets arkitekt Gustaf Birch-Lindgren.
Åbybadet (ursprungligt namn är Åby Simhall) med adress Idrottsvägen 9 i Åbyområdet i Mölndal. Träd som växer intill den södra fasaden. Fotografiet är taget den 12 februari 2020. Byggnadsdokumentation inför rivning. Åby Simhall invigdes den 17 januari 1977 och stängdes 2 februari 2020.
Kvarnfallet 31 i Grevedämmet, hösten 1994. Den södra fasaden av Turbinhallen, G-5. Man kan här se hur tät bebyggelsen inom fabriksområdet är. Till höger syns del av spinneriets östra fasad och till vänster syns magasinets västra fasad, främst tillbyggnaden mot norr. I mitten löper ekrännan.
Masse har tagit 15 bilder av kyrkan vid olika tillfällen under en period av 16 år. Här ser man den rätt slitna södra fasaden och en bit av faltaket, som verkar vara i gott skick. Några gångar till kyrkans 3 portar finns inte och endast två gravar är synliga. Långhuset t v är byggt i romansk stil på 1220-talet och till det hörde ett kor med tvärskepp, den södra tvärskeppsgaveln syns mitt på bilden. Till denna kyrka hade man planerat ett stort torn i väster. I stället för att bygga tornet, rev man det gamla koret på 1280-talet utom södra tvärskeppsväggen och byggde ett nytt kor med sakristia i gotisk stil, man återanvände det gamla korets stenmaterial. Fasaden har tre portar, unikt bland Gotlands kyrkor. T v ses likporten, i mitten församlingsporten och t h konfirmandporten.
"20-talet". Paviljong 3 på Kustsanatoriet Apelviken som stod klar i på hösten 1926, ritad av sanatoriets arkitekt Rudolf Lange. Den godkändes för 128 platser, är byggd i sten med bjälklag av betong, putsade fasader och galvaniserad plåt på taket. Utöver bostadsrum, sjuksalar och ny badavdelning fanns även ett laboratorium och läkarbibliotek. Här ses den södra fasaden med solverandor i två våningar. Byggnaden står i förbindelse med paviljong 4 så man konstruerade en unik "glidhiss" eftersom det var en höjdskillnad mellan korridorerna i de två byggnaderna.
Miljö från Linköping som i förstone inte självklart låter sig orienteras. Inga hus i bilden återstår sedan bilden tillkom 1929. Ajaxssons annonsering på fasaden till vänster ger en ledtråd som tar oss till en vy från Trädgårdstorgets södra sida mot Sankt Larsgatan 33. Först ut att rivas var husen närmast till höger, som i mitten av 1930-talet lämnade plats för det så kallade Ordenshuset. Huslängan utmed S:t Larsgatan höll ut till 1950-talet.
Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Tre kvinnliga vårdbiträden/undersköterskor håller på att klättra in/ut från en balkong utanför Mölndals sjukhus 1939 - 1941. För att nå ner till marken ligger uppstaplade säckar utmed fasaden och dess slingrande klängväxter. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
En glad manlig patient står och håller om två vårdbiträden/undersköterskor invid en tegelvägg utanför Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Till vänster ses uppstaplade säckar utmed fasaden. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.