Örebro teater den 27 april 1937. En bild tagen ifrån teaterns scenhus bakom kulisserna. Här finns teaterns material som används till dekoren (teaterns scenbild), och en del annan rekvisita (tillbehör och förnödenheter) som behövs för teaterföreställningen. Genom att montera upp dekormaterialet på en rörlig vägg (platta) så får man en kuliss (en rörlig scenbild) som ensam eller tillsammans med andra kulisser skapar teaterns dekor.
Från 299 kr
"Moster" i Hornagård, Sällstorp. En äldre kvinna sitter i en soffa vid ett bord. På bordet ligger en uppslagen bok och i solljuset står en påskkaktus. På väggen bakom Moster sitter en rund platta med hästhuvud i relief och däröver ett fotograferat kvinnoporträtt.
Huvudbyggnaden, gårdssidan. Timmerhus , klätt med stående panel, ställd om kant. Målad i skärt. Mittpartiet av huset synes gå tillbaka till karolinsk tid, senare har de platta sidoflyglarna tillkommit, verandan byggts och takformen förändrats. Mittpartiets plan 6-delad med utspringande sal i mitten.
Värnanäs herrgård. Förmaket i Övervåningen: Konsolbord, sengustavianskt, förgyllt. Sargen med snidad ornering. Skiva i porfyr. Krysset har på mitten en rektangulär platta, förgylld, på denna är placerad en hjort av mörkmålad gips, ett exemplar av den skulptur som ligger som krön på det av Jean Eric Rehn ritade myntskåp. Bordsur, sengustavianskt, av snidat trä, förgyllt och målat gulvitt, signerat "EURLING, STOCKHOLM".
Blekhems herrgård. Bottenvåningen, f.d. biljarden. Papperstapet, tryckt, gul bottenfärg och vitt blommönster, delvis i prick- och streckmaner. Bård upptill, blekgrön botten med aknatusranka i grått och gult med svartgrön skuggning. Våder, ej ark. Panel vit. Kakelugn flat, vit, hörnpelare platta, fris med hjälmar och svärd. Grå marmorerad sockel, mässingsluckor.
På denna närbild kan man tydligt se hur bulladugården är byggd. Den har syllar och syllfoder och rätt breda bular. Mötare, dörrposter och rifoder (den tjockare bulen som bjälklaget vilar på) är inte så kraftiga. Längst till höger har man spikat på en lodstående planka. Dörren är av svaiptyp med en rätt liten svaip och en ganska stor underdörr. Man ser rätt få skador på virket, men ladugården har satt sig lite. Fönstren är isatta senare. Man kan också ana vastknaparna upp under agtaket, vilka bär den vågrätt liggande vastraften, som i sin tur håller emot agen.
Kopia av von Drais sparkvagn, löpmaskin, 1700-talet. Tillverkad av trä med trähjul som är skodda med järnband, framhjulet är fast monterat i ramen. En planka förbinder främre och bakre hjulen som är monterade i "gafflar" a trä. Styret av trä är fast monterat, går inte att vrida, styra med. Löpmaskinen kunde inte användas som transportmedel p.g.a. tidens dåliga vägar och gator, utan man körde i parker och salonger. Det var en rikemans "leksak". Även kallad "Hobby horse", då cykeln ofta var utformad som en häst med kropp och huvud, hade cykeln ögon kunde den se, trodde man, och på så sätt blev den säkrare.
Mellringe terapi, över julen som protest 4 januari 1967 Tre män sitter vid en bord och arbetar med att utforma en platta med mönster på i Mellringe i Örebro. De får arbetsterapi. Mannen till vänster är klädd i skjorta, mannen i mitten är klädd i svart skjorta och svarta byxor. Mannen till höger är klädd i beige skjorta med beige arbetsrock över samt beige byxor. Han håller ett verktyg i sina händer.
Kyrkan i Vittaryd uppfördes någon gång under medeltiden och ersatte en stavkyrka vars rester har påträffats ett stycke österut. Kyrkan som är uppförd i sten består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet kor. En timrad sakristia vid norra sidan tillkom troligen 1787. 1827 lät man mura igen dörren på södra sidan och rev vapenhuset. Nuvarande ingång togs upp vid västra sidan och ett nytt vapenhus uppfördes. Samma år revs det platta innertaket som byttes ut mot ett tunnvalv av trä.
Inv.nr:62. 2001-02-26, AS. Färla (lat. fe´rula, namnet på en hög, grov växt; av de långa raka stjälkarna gjorde man i s. Europa spön för skolaga), benämning på olika slags straff- redskap i äldre tiders skolor (t.ex. ris, karbas och spö), men särskilt avsåg ordet ett litet svarvat skaft med en klump eller platta i ena änden, med vilken man utdelade handplagg, dvs. aga på handflatorna eller över fingerspetsarna. Att "stå under någons färla" är ett uttryck för att stå under någons tuktan eller stränga uppsikt. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=177642
Vittaryds kyrka. Kyrkan i Vittaryd uppfördes någon gång under medeltiden och ersatte en stavkyrka vars rester har påträffats ett stycke österut. Kyrkan som är uppförd i sten består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet kor. En timrad sakristia vid norra sidan tillkom troligen 1787. År 1827 lät man mura igen dörren på södra sidan och rev vapenhuset. Nuvarande ingång togs upp vid västra sidan och ett nytt vapenhus uppfördes. Samma år revs det platta innertaket som byttes ut mot ett tunnvalv av trä. Rester av det ursprungliga innertaket finns bevarade i sakristians panel.
fotografi, photograph
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.