Utsikt mot Mösseberg. Korsningen Dotorpsgatan, S:t Sigfridsgatan och Museigatan. Till vänster S:t Sigfridsgatan 3,5,7. Centralskolan, (Stadshuset och Stadsbiblioteket ej påbörjat), nedanför planen i mitten av bilden Westerbergsgatan. Mitt i bilden St Sigfridsgatan 2, (livsmedelsaffär, nuvarande potatislagret), till höger Dotorpsgatan 39 och 40 samt Museigatan. Foto från Medborgarhusplanen.
Från 299 kr
Kv. S:t Matteus, Stadshusplatsen. Platsen för nuvarande Stadshus och Stadsbibliotek. Stadshusplatsen mellan Botvidsgatan och S:t Sigfridsgatan. Bilden visar folkskolans f.d. bollplan. Till vänster om planen går Westerbergsgatan med byggnader. Botvidsgatan 40 och Westerbergsgatan 9, 11 och S:t Sigfridsgatan 17.
Rensning av spillånga vid Martin Hanssons beredning Mollösund. Bakom dem skymtar ställning med upphängd spillånga Kvinnorna har klätt upp sig och placerats på planen för fotografens skull. Fläckningen skedde ju normalt inne i salteriet. Till vänster syns Berta Nilsson gift Malmqvist (1880-1947) och till höger Ida Svensson gift Johansson (1882-1959).
Beskrivning till planskissen: a) trappsteg, b) mjölbinge i två fack, c) bänk, d) lufttrumma, g) före detta spannmålsbingar, i) glugg, k) stödkäpp respektive hål för dito, till källarinredningen, l) stort laggkärl, m) låg fylld grav med murad kant, n) katthål. Knuttimrad källarbod. Grundens 3, 94 à 3, 97. Bottenvåningens längd ca 3, 80 meter. Övervåning. B 25 cm större. Härtill planer, foton av två motiv och beskrivning.
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Den här bilden visar en trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942. Trappan sedd från dörröppningen. Steg av ett skift på flatan under, ett rullskift över. Spindel av halvcirkelformig formsten. Planer av kalksten.
fotografi
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Kungsäters kyrka uppfördes 1881 och ritades av arkitekt Emil Langlet. Han ritade under 1800-talets senare del 13 av landets ca 30 centralkyrkor i Sverige. Planen är oktagonal och syftar till att föra hela församlingen närmare koret, än vad kyrkor med långhus förmår. Ursprungligen placerades predikstolen ovanför altaret. Centralkyrkornas utformning föll inte i god jord på många håll i landet, så de flesta har med tiden ändrats till att mer likna de vanligare lånhuskyrkorna. Kungsäters kyrka är den bäst bevarade centralkyrkan i landet.
Ritning. Avkopplingsvagn. Kafe: för dem som efter några timmar känner sig sittrötta och vill ha lite omväxling på ett enklare sätt än vad som bjuds i resturangvagnen. Kaféet är inrett med 3 st höga bord vid vilka man intar sitt kaffe stående eller stödjande mot "rumpstöd". För dem som vill sitta finns pallar vid en lång väggfast bordskiva. 2 st varuautomater. Kiosk: med sortiment av kalla drycker, kex, frukt, choklad och cigarretter, tidningar, böcker, kartor, vissa leksaker, sanitetsvaror mm... PLANER SEKTIONER skala 1:20 maj .70 AGNETA TORNBERG 1-8
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.