Den gamla parstugan på gården Östra Torp i Rystad öster om Linköping. Årsringarna i stugans timmer daterar de äldsta delarna till omkring år 1660. Här ännu på sin ursprungliga plats 1948, samma år som byggnaden nedmonterades för ny placering i Valla friluftsområde.
Från 299 kr
Porträtt av Brita Christina Svensdotter. Född i Rystad 1811 och från 1838 gift med smidesmästaren i Linköping, Nils Davidsson. I övrigt ett unikt exempel på fotografen Gustaf Anderzons korta verksamhet i Linköping och som även daterar porträttet till mitten av 1860-talet.
Bystad skola. Vid köpet år 1966 var trädgården helt förvildad och igenvuxen av lupiner. Eftersom familjen tillträdde huset först i december 1966 bör dessa bilder vara tagna sommaren 1967, då givarens föräldrar började röja utomhus.
Vårvintern 1962 planerades det för flytt av ett antal byggnader till friluftsmuseets Gamla Linköping. En timmerbyggnad från Rystad var aktuell vid sidan av hus från Nya Tanneforsvägen, Sandbäcksgatan och bildens fastighet invid Nygatan. Från den aktuella adressen tog man tillvara gatuhuset och ett lusthus på gården. Även bodbyggnaden närmast betraktaren omhändertogs och fick i friluftsmuseet ny funktion som så kallad sprutbod. På sin nya plats kom fastigheten att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Porträtt av Anders Johan Hjälm. Son till livgrenadjären Nils Johan Hjelm och Maja Stina Samuelsdotter, vid tiden för sonens nedkomst boende i Korsnäs grenadjärtorp på Gärstad ägor i Rystad socken. Efter studier gift 1877 med stockholmsfödda Hilma, född Samuelsson. Paret förenades efter giftemålet i Arnö, där Hjälm erhållit tjänst som vice komminister. Året därpå flyttade makarna till Alfta efter att Hjälm blivit utsedd till kapells- och brukspredikant i Svabenverks kapellsförsamling i Alfta socken. Från 1890 var de kyrkoherdepar i Vittinge, Uppsala län.
Porträtt av kontraktsprosten Pehr Erik Rudebeck. Född i Rystad 1796 skrevs han in för studier i Uppsala 1817. Efter gedigen examen tillträdde han utan sedvanliga karriärsteg direkt som kyrkoherde i Hedvigs församling i Norrköping. Från 1830 gift med Sigrid Gustafva Brydolf och kort efter ingått äktenskap vald till kyrkoherde i Vist. Innan han år 1853 utsågs till kyrkoherde i Stora Åby hann han bli änkling men år 1842 omgift med Beata Charlotta Duvaer. Mot slutet av sitt liv utsågs han till kontraktsprost i Lysings kontrakt. Här porträtterad genom ett uppklistrat visitkort inom bård med levnadsbeskrivning.
Bystad skola. Vid köpet år 1966 var trädgården helt förvildad och igenvuxen av lupiner. Eftersom familjen tillträdde huset först i december 1966 bör dessa bilder vara tagna sommaren 1967, då givarens föräldrar började röja utomhus. Personerna på bilderna är givaren Maria Szewczyk (senare gift Wistrand) och hennes mor Inga Szewczyk.
Bystad skola. Ommålning av huset 1968. Mannen i kortbyxor är givarens far, Jerzy Luczak-Szewczyk. Den andre är en man som givarens far anställde för arbetet, Tommy Karlsson. Samma sak gäller för bild 5-7 som för bild 3-4, de är tagna 1968, ej 1969 då rullen framkallades.
Bystad skola. Skolhuset, fasaden mot trädgården, på vinter. Bilden har i kanten en tryckt text: "jan 69". Dateringen avser när bilderna framkallades. Den måste dock vara tagen tidigare, eftersom huset målades om sommaren 1968. Det troligaste är att den togs vintern 1967-68 och att rullen framkalldes senare.
Emil Segersteen föddes i Kättilstad prästgård 1828. Vid sidan av fältpräst var fadern socknens kyrkoherde och tillsammans med hustrun hade de nu sex söner men där skulle det stanna. Emil Viktor kom i vuxen ålder att välja en militär yrkesbana. Han inledde den som kadett 1844 för att vidare knytas till Första livgrenadjärregemenet i Linköping. I oktober månad 1861 gifte han sig med sin kusin Sofia Augusta Norbeck och paret bosatte sig på Förråd säteri som Segersteen var delägare i. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan i början av år 1864 avled makan i sviterna av vad tiden kallade gastrisk feber. Två söner hade hunnit nedkomma men den förstfödde hade dött redan före moderns bortgång. Med tiden kom Segersteen att inköpa Malma gård i Rystad, som från 1872 var hans boställe. När han avled 1912 var han dock sedan en tid bosatt i Linköping.
Bakom företagsnamnet AB Aluminiumkapslar döljer sig en världsprodukt. Mannen bakom den så kallade ALKA-maskinen var den från Rystad bördiga Josef Jonsson. Allt började egentligen när han med kompanjonen Georg Hultner anlade Borensbergs glasbruk år 1900. Brukets huvudsakliga produkt var glasflaskor och det var inom denna produktion som Josef Jonsson utvecklade sina första patenterade uppfinningar. År 1906 startade han ensam Svenska Patentkorkfabriken. Verksamheten flyttades året därpå till den avbildade fastigheten på Drottninggatan 22. Här kom han att utveckla maskiner för tillslutning av flaskor. Efterhand maskinerna förfinades växte rörelsen och på Baltiska mässa i Stockholm 1925 kunde han presentera en första helautomatisk tillslutningsmaskin. Själva kapseln var av aluminium försedd med en tunn korkskiva. ALKA-systemet var fött och namnet tillkom av AL i aluminium och KA i kapsel. Den stora succén fick till följd att Patentkorkfabriken ombildades till AB ALKA Aluminiumkapslar 1933. Vid tiden för bilden hade företaget sedan länge flyttat till större lokaler vid Industrigatan. En tid därefter hade Ljungstedtska Yrkesskolan bedrivit utbildning i huset, men nu stod byggnaden inför rivning.
Enligt påskrift porträtt av fröken Emilia Åberg i Linköping, syster till kronofogde Åberg. Av detta tolkat föreställa Emilia Fredrika Åberg. Född i Linköping 1835 som dotter till källarmästare Carl Wilhelm Åberg och hustrun Sofia Andersdotter. Sina första år i livet kom Emilia att växa upp i stadens teaterhus, Assemblée- och spektakelhuset kallat, där föräldrarna drev restaurangrörelse, som i sin tur gick under namnet Stadshuskällaren. Emilias vuxna liv utanför föräldrahemmet tog sin början 1862. Sent detta år inflyttade hon till Rystad för att som mamsell ingå i prosten Håhls hushåll, men redan innan året var till ända flyttade kyrkoherden med familj till Vingåker, med Emilia som medföljande. Under våren 1865 avled prosten Håhl, och kort tid därefter även Emilias egen far, vilket fick henne att återvända till modern och kvarvarande syskon i Linköping. År 1870 nådde även moderns tid i livet sin ände. Året före hade två syskon till Emilie gått bort och en bror flyttat, men likväl bodde fyra syskon kvar i barndomshemmet, oaktat att de var i 30-årsåldern. Efter en tid sålde syskonen föräldrahemmet på Hunnebergsgatan och flyttade till ny, fortfarande gemensam, bostad inom nuvarande kvarteret Boklådan. Den tidigare nämnda brodern Otto flyttade snart till eget, men de återstående systrarna skulle komma att logera tillsammans tills deras respektive död. För Emilias del inträffade den i december månad 1903.
Porträtt av fru Johanna Olofsson. Född 1832 på Jursla ryttmästarboställe i Kvillinge som dotter till sergeanten Frans Johan Olofsson och makan Anna Fredrika Görges. Fadern hade emellertid gått bort en tid före Johannas nedkomst och därav följde ett antal flyttningar inom församlingen för den kvarvarande familjen. År 1856 förmäler källorna att hon då ingick i kyrkoherdeparet Håhls hushåll i Rystad. Hon hade då rimligtvis redan träffat och gjort planer med vice pastorn i Kvillinge, Filip Kindmark. Den 4 maj 1858 vigdes de och förenades i Gladhammars församling där Kindmark innehade tjänsten som socknens komminister. Vid tiden för bilden hade makarna dock varit bosatta i Ledberg sedan 1863. Här skulle de bli kvar till 1876 då ny tjänst i Appuna erbjudits maken. Tiden där blev emellertid kort. Maken avled i maj månad 1877 och Johanna flyttade tillsammans med sonen Filip Georg till Linköping. Hon avslutade sina dagar i värmländska Skillingmark där hon sedan en tid varit boende hon sin bror. Man skrev då 7 februari 1896.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.