Lastning av timmer från lastbil till godsvagn med Puller timmerlastningsapparat, Glissjöberg.
Från 299 kr
Stora Kopparbergs Bergslags AB. Skutskärsverken. Motorlok Skutskär 6.
Kopparfors AB, Hammarby Sulfitfabrik, Storvik. Ånglok, före detta Statens Järnvägar, SJ K4 1900. Skrotat 1964. Bruket hade en egen Järnväg mellan bruket i Gästrike Hammarby och Toretorp driftplats, bandel 165.
Korsnäs AB. Lok 4 tillverkat av ASJF 1958. Sålt till SSAB i Domnarvet 1985.
Kemikalietransport på väg in till bruket i Nymölla. Tankvagnen har tidigare tillhört Reymersholm. Statens Järnvägar, SJ vagnbjörn 12139.
Forsså Bruk
Vy över Skoghallsverken. Fotografens ant: A.B. Rylander o Asplund, Stockholm tagna i Skoghall 1936. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Större grupp män på svetsningskurs vid Skoghallsverken. Elektrokemiska fabriken byggdes av Uddeholms AB i Värmland. Uddeholm ägde stora skogar och stålverk under lång tid och under slutet av 1800-talet började man med massaindustri. Till massaindustrin behövdes klorkalk för blekning och en del lut. Anläggningarna i Värmland hade besvärligt med transporter varför idén om egen tillverkning kom upp. 1910-talet. Under denna period byggdes en första anläggning i Stjernsfors för klorkalk, vilken gick under 1916 - 1917. 1918 flyttades delar av anläggningen till Skoghall där massaindustrin precis byggdes upp. Fabriken i Stjernsfors lades ned så fort anläggningarna i Skoghall hade kommit igång. 1920-talet. Konjunkturen var extremt besvärlig 1921 för den svenska kemiindustrin och 50% av arbetarna avskedades. Fabriken på Skoghall utvecklades emellertid och 1924 utökas kapaciteten med nya celler. 1929 utökas kapaciteten ytterligare och man bygger en kondenseringsanläggning för flytande klor. Flytande klor transporteras nu på järnväg. 1950-talet. Ättiksyra behövdes som råvara och en fabrik baserad på sulfitsprit från Skoghall sattes upp. Ammoniak kunde tillverkas 1955 eftersom klorproduktionen ökat tillräckligt för att vätgas skulle bli tillgänglig som råvara. 1958 byggdes den sista kvicksilvercelltypen. Fabrikens grundare Sten Kjellgren avgår med pension 1955 och under 1956 läggs inriktningen om mot färre produkter i större volymer. 1960-talet. Ättiksyratillverkningen läggs ned. Natriummonokloracetat börjar tillverkas 1964. En ny monoklorättiksyrafabrik är klar 1961. Tritillverkningen från acetylen blir omodern och 1969 byggs en ny trifabrik på licens av PPG i USA. Källa: http://www.basechemicals.akzonobel.se
Sävsjöström har varit bruksort och järnvägsknut. Efter att järnhanteringen helt nedlagts i början av 1900-talet dominerades ortens näringsliv av massaindustrin. Denna avvecklades 1955. Sågverket i samhället flyttades från Kolviken vid Alstersjön ner till det så kallade Skahus längs med Alsterån under senare hälften av 1950-talet. Tågtrafiken genom Sävsjöström upphörde helt 1985 då sträckan Nybro - Åseda lades ner.
Sävsjöström. Sävsjöström är ett samhälle (småort) i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Sävsjöström har historiskt varit bruksort och järnvägsknut. Efter att järnhanteringen helt nedlagts i början av 1900-talet dominerades ortens näringsliv av massaindustrin. Denna avvecklades 1955. Sågverket i samhället flyttades från Kolviken vid Alstersjön ner till det så kallade Skahus längs med Alsterån under senare hälften av femtiotalet. Tågtrafiken genom Sävsjöström upphörde helt 1985 då sträckan Nybro - Åseda lades ner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.