Ås sydväst om Vickan Onsala, på vägen till Maa södra Hederalokalen (murgröna).
Från 299 kr
Arbetarbyn och kyrkan på Tjolöholms slott. Stugbyn var klar 1903 och samma år började kyrkan byggas. Den invigdes i oktober 1904. Anläggningen ger sken av att vara ny och det ser ut att finnas en byggnadsställning på kyrkans fasad, så troligen är bilden tagen kring 1905. Arkitekt till stugbyn var Lars Israel Wahlman och till kyrkan Hans Hedlund.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Ena Knapegården i Onsala, den som kallas "Där borte". Mangårdsbyggnaden sedd ifrån trädgården och till vänster en liten byggnad på hög stenfot. Kofferdikaptenen Andreas Backman lyckades 1814 återsamla ägorna till det gamla säteriet på Råö, som blivit fyrdelat. Sedan kom han själv att tredela det utifrån sina tre barn. Äldsta dottern Johanna Beata fick denna norra del av egendomen (däri ingick den äldsta säteritomten, vars byggnader ersattes 1755 på den tomt med Knapegården kom att kallas "Där framme") när hon gift sig 1801. Hon och maken Andreas Dannberg lät därefter uppföra ursprunget till byggnaden på bilden.
Odlingslandskap, stenmur. Knapegården, Onsala.
"Rösagården", Onsala. Fotografiet visar en lantgård uppe på ett krön med stengärdsgårdar i grässlänten. Till höger ligger ekonomibyggnaderna och förmodligen är det bostadshuset till vänster om dem. Utseendet på det stämmer dock inte med det långsträckta boningshuset från 1921 på Rösans gård. Kan det vara Rösan 5, kallat Prästäng? Dit flyttades nämligen det äldsta boningshuset från Rösansgården 1865, bebott av skeppare Jöns Christensson. Rösan 7 avstyckades och fick nytt boningshus 1945, vilket var tre år efter att bilden togs. Meddela oss gärna om du kan bekräfta vilken gård bilden visar.
Bostadshus i vinkel i Mariedal, Onsala. Nedanför glasverandan står en grupp trädgårdsmöbler.
Knaparydsstugan, Onsalas troligen äldsta ryggåsstuga som bedöms vara från 1600-talets senare del. Den är sammanbyggd med en lada och beboddes till 1950-talet, då hembygdsrörelsen 1956 köpte den och flyttade byggnaden med inredning och inventarier till Utholmen 1958. Den fick karaktären av museistuga men uthuslängan kortades något. Efter vandalisering flyttades stugan än en gång, nu intill vagnsstallarna vid Onsala kyrka.
Gustav V anländer. GSJ Lok 5 .GSJ.Göteborg-Särö Järnväg.
Stationen och Ångbåtsbryggan.
Göteborg-Särö Järnväg, GSJ lok 5 med personvagnar vid Särö station.
Rälsbuss Göteborg-Särö Järnväg, GSJ YB06 3 vid Särö Västerskog station.
Göteborg - Särö Järnväg, GSJ-tåg vid Särö station.
K. Andersson in militär klädsel
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.