Skioptikonbild med motiv från Baltiska utställningen i Malmö 1914, konstindustri och hantverksutställning. Svenska ingenjörs och arkitekters utställning.
Från 299 kr
Skioptikonbild med motiv från Baltiska utställningen i Malmö 1914, konstindustri och hantverksutställning. Friedrich Krupp AG:s montrar.
Skioptikonbild med motiv från Baltiska utställningen i Malmö 1914, konstindustri och hantverksutställning. Del av utställningen ur fågelperspektiv.
Skioptikonbild med motiv från Baltiska utställningen i Malmö 1914, konstindustri och hantverksutställning. Ifö Chamotte- och Kaolinfabriks monter.
Skioptikonbild med motiv från Baltiska utställningen i Malmö 1914, konstindustri och hantverksutställning. Fontän utanför entrén till utställningen.
Utställningen för Konsthantverk och Konstindustri, Stockholm, 1909. Svensk Hemslöjds utställning, Norrbottens län. Samisk slöjd. Maria Persson sitter i utställningen.
Olympiska Spelens i Stockholm 1912 officiella Brefkort. Granbergs Konstindustri-Aktiebolags Förlag, Stockholm. N:r 302. "Bohéme", Sverige.
Olympiska Spelens i Stockholm 1912 officiella Brefkort. Granbergs Konstindustri-Aktiebolags Förlag, Stockholm. N:r 319. "Bohéme", Sverige.
Kopia av vykort från Örebro Konstindustri A.B. Blidsbergs station. En ny bansträckning drogs några hundra meter bort och stationshuset ersattes 1906 av ett nytt vid den nya bandelen.
Oscar II på besök 1898. Lok SB 2 och SB 4. SB är förkortning för Skyllbergs bruk. Kolorerat vykort fmed samma motiv finns i arkivet med texten - Konungens afresa från Skyllbergs bruk. Örebro konstindustri AB. 2129.
Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Foton 6/6 1963. Originalteckning 2) Lavering 25,2 x 29,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.
Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Originalteckning 1) Lavering 21,5 x 27,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.