Hammars glasbruk, interiör, tillverkning av lådor, en man.
Från 299 kr
Hammars glasbruk, interiör. Lastning av flaskor, en man.
Hammars glasbruk, interiör, tillverkning av lådor, två män.
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.
Porträtt av Ernst Rylén. Hyttmästare vid Reijmyre glasbruk under åren 1901-1932. Även varit i tjänst som montör, maskinist och verkstadsförman vid glasbruket. Under åren 1935-1947 var Rylén föreståndare för brukets museum. Gift 1902 med Emma Karolina Regn. Fotografiet har fungerat som passérkort vid Baltiska utställningen i Malmö 1914.
Strömbergshyttan är en glasbruksort i Lessebo kommun, mitt emellan centralorterna Hovmantorp och Lessebo. Strömbergshyttan fick 1933 sitt namn efter bruksdisponenten Edvard Strömberg men glasbruket hade grundats redan 1876 under namnet Lindefors glasbruk. Postadressen var ända in på 1940-talet Lindefors, Hovmantorp men så småningom ändrades också ortens namn till Strömbergshyttan.
Åfors glasbruk 1922. Gravyrverkstad och sliperi. Algut Eriksson, Karl Eckerström och Fritz Dahl som borrade karaffproppar. Mannen i mitten av fotot är hyttmästare Fritz Dahl.
Gamla hyttan som uppfördes i början av 1860-talet och användes från och med år 1863. Samma år Rydefors Glasbruk började. Gamla hyttan revs år 1914.
Porträtt av Adolf Köhler. Glassliparmästare vid Reijmyre glasbruk. Gift första gången med Lydia Maria Nordmark. Äktenskapet resulterade i sonen Gustaf, född 1880. Hustrun avled dock redan i midsommartid 1881 i lungsot. Omgift 1882 med Amanda, född Hultgren. År 1887 sadlade Köhler om och flyttade med familjen till Byle i Västra Vingåker för att bli handlare. Hans nya utkomst tycks varit framgångsrik. Med tiden kom han att vara ägare av Bondestad följt av Lunda och Åsen.
Alsterbro Glasbruk, Museet. Vykort inköpta på glasbruket sista försäljningsdagen 30/9 1969.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.