Sjökapten Wallins hem, Norra Kyrkogatan 20.; ; Kommentar från Sigrid Bolin 2009:; Sjökapten Karl Sandvis Wallin(2:a från höger) med fru(längst till vänster,född Anna Nordlund) och tre av fem barn. 2:a f.v. Teress, 3:e f.v. Karl och lägst ut till höger Klara. Knut Wallins för'äldrar och tre av fem syskon.; ; Kommentar från Svante Hugosson 2016:; Sjökapten Karl Sandvis Wallin är min mormors far. Mormor Anna Greta Wallin född 1895 var farmaceut gifte sig med Hugo Nordgren och flyttade till Sundsvall. Hon dog 1951.
Från 299 kr
Porträtt av Anna Christina von Rothstein. Född Thollander som dotter till godsägaren och löjtnanten Sven Fredrik Thollander och makan Anna Christina, vilken hon döptes efter. Modern dog dessvärre under natten efter nedkomsten i sviterna av barnafödandet. Anna Christina växte upp vid faderns egendom Harvestad i Landeryds socken men efter faderns död 1815 flyttade hon till Nykyrka i Västra Ny socken tillsammans med ett par av sina yngre syskon. Från 1821 var hon gift med konsul Gustaf von Rothstein och bosatt vid herrgården Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna. Hon avled i Stockholm som änka i mars månad 1873.
Maria Hjertén, född 1864, död 1888. Hon fick 1885 en dotter, Sigrid, som senare gifte sig med konstnären Isaac Grünewald och denna dotter var också konstnär. Hennes mor var Anna Brita Thunberg f. 10/9 1824 i Sundsvall, vilken lät uppföra Rahmska huset vid Stora torget i Sundsvall. Anna Brita avled 27/4 1908, hennes make J. U. Rahm avled 14/3 1881. Maria hade två äldre syskon, Anna och Gustaf. Förutom Sigrid Hjertén fick hon sonen Gustaf Hjertén, f. 7/11 1886, bergsingenjör och professor vid KTH.
Kållereds missionsförsamling, juniorföreningen? 1935-40. Fr. v. 1. Valfrid "Valle" Svensson f. 1908 d. 1991. 2. Vanda Andersson, Lugnet f. 1905 d. 1981. 3. Paul Eriksson, Heljered f. 1913 d. 2005. 4. Valborg Johansson Smitt, Labacka f. 1901 d. 1986. 5. Britt Smitt Pettersson f. 1922. 6. ? 7. Helga Bergkvist Svensson, Gustavsro f. 1910 d. 1985. 8. Lisa Eriksson Jakobsson, Heljered f. 1917 d. 2006. 9. Evald Gustafsson, Nybo f. 1905 d. 2002. Nr. 7 gift med en bror till nr. 1, nr. 5 dotter till nr. 4, nr. 3 och nr. 8 syskon.
Porträtt av Ebba Rudebeck. Dotter till kyrkoherden i Vist och sedermera i Stora Åby, Petter Eric Rudebeck och dennes maka Sigrid Gustava Brydolf. Makan/Modern avled i barnsäng 1841 och kvarlämnade fadern med den då 5-åriga dottern Ebba och hennes sex syskon. Fadern kom som brukligt och så hastigt seden stipulerade att gifta om sig. Han behövde inte söka den nya hustrun med någon större insats. Demoiselle Beata Charlotta Duvaer hade tjänstgjort i familjens hushåll i nära 10 år när paret eklaterade den nya alliansen. För Ebbas del kom vuxenlivet att dröja. Efter fadrens död flyttade hon med svärmodern och sina kvarboende syskon till släktingar i Sandby rusthåll i Hagebyhöga socken. Först till sommaren 1873 fann hon livspartner i köpmannen Hugo Hjalmar Napoleon Blomqvist, ägare av Hamra Mellangård i Västra Stenby. Bröllopet stod i Hagebyhöga kyrka i slutet av juli månad och därefter installerade hon sig i makens gård söder om Motala. Några egna barn följde inte med äktenskapet men paret tog till sig den i Västra Stenby och utomäktenskapligt födda Anton Hjalmar som fosterbarn. Gossens far tillkännagives inte i kyrkans rullor men hans dopnamn Hjalmar, likt Ebbas make, väcker frågor och kanske svar på adoptionen. Efterhand flyttade familjen till Mjölby och vidare till Karlstad. Efter makens bortgång i början av 1900-talet flyttade Ebba till Linköping. Här avled hon i sviterna av en hjärnblödning, då boende på dåvarande adressen Drottninggatan 43. Här portätterad omkring 1865.
Ungdomsporträtt av fröken Alida Larsdotter. Född 1857 och uppvuxen på Kottebo rusthåll i Ulrika som dotter till rusthållare Lars Magnus Olofsson och makan Margaretha Larsdotter. Likt de flesta före vår tid var hennes barndom kantad av dödsbud. I dagarna runt hennes egen födelse dog två systrar, sannolikt i den rödsotsepidemi som drog över Östergötland 1857. Den yngre systern, 7-åriga Christina Sofia, dog blott två dagar efter Alidas nedkomst. Den äldre systerns hemkallan lät vänta på sig i ytterligare några dagar. Dessförinnan hade två bröder i späd ålder insomnat med något års mellanrum. Tidsskillnaden gav föräldrarna för övrigt möjlighet och vilja att ge dem samma namn, Nils Victor. Åter till fotografiet har vi skäl att se en tillitsfull Alida. För hennes överlevande syskon hade det ordnats respektabla yrken och själv såg hon fram mot det egna bröllopet. I december 1887 beseglades det tillsammans med Anders Gustaf Olsson, hemmansägarson i Lilla Farsbo.
I militärstaden Linköping verkade Eduard Fornell som befäl vid Andra livgrenadjärregementet från 1860 till sin död 1895. Född i Karlskrona hade han redan som barn flyttat med sin familj till Västra Husby och efter en tid till Linköping. Fadern var då löjtnant och Eduard följde sin fars bana med sin egna kadettutbildning från 1855. Året därpå flyttade familjen till en egen stadsgård i Vadstena. Efter faderns bortgång 1861 flyttade modern och Eduards syskon åter till Linköping men själv valde han att stanna i Vadstena en tid. Tiden använde han bland annat med att ingå äktenskap med prästdottern Charlotta Laurentia Kinnander. På detta följde en kortare tid i Hogstad tills paret för en längre tid bodde i Ljung. Från år 1885 och med sex barn var de emellertid bosatta i Linköping. Eduard var då regementsintendent och skulle med åren nå majors grad och utnämnas till så kallad fördelningsintendent. Här porträtterad 1894, således året före sin bortgång.
Likt många av kyrkans män fick Rudolf Fjetterström tidigt ställa in sig på ett kringflyttande liv. Född i Ekeby 1838 blev han och hans syskon dessförinnan tidigt både moders- och faderslös men till synes väl omhändertagen av faderns andra hustru Maria Charlotta Aurelius. Efter grundläggande studier i Linköping avlade han teologisk examen vid Uppsala universitet 1860. Därpå följde tjänst som vice pastor i Tåby och Motala till en mer stadigvarande tjänstgöring erbjöds honom som komminister i Kimstad. Från 1871 finner vi honom som regementspastor vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Posten kom han att upprätthålla till 1877, även om han redan 1874 utsetts till kyrkoherde i Östra Ryd. Senare delen av sitt yrkesliv utgjorde Vadstena hemort för Fjetterström. Kyrkoherde i S:t Per och Strå församlingar men även som stadens folkskoleinspektör och inspektör för Vadstena allmänna läroverk. Från 1870 gift med Hedvig Livia Charlotta Billstén, vilket i tid ungefärligt motsvarar porträttet.
Konstnärskoloni på Öströö i slutet av 1800-talet tillsammans med barn och hundar. Till höger ses den danske konstnären Joakim Skovgaard med familj (troligen mannen i vit hatt). Hustrun Agneta har vitt förkläde. Till vänster står en man och håller i en tavla. Kanske är det den danske målaren Bengt Goldschmidt (?), som också ska vara med på bilden. Bakom honom står en pojke med ok. Ägare till Öströö mellan 1885-1887 var Titus Frederik Schouw och hans syster var gift med Joakims far, PC Skovgaard. Joakim och hans två syskon, även de konstnärer, vistades därför ofta på Öströö och fann motiv till sin konst. Mannen med vita mustascher som står till vänster kan möjligen vara Schouw. När Schouw tvingades sälja godset välkomnade den nye ägaren, Elof Laurell, att konstnärerna fortsatte att komma på besök. Meddela oss gärna om du vet mer om personerna på bilden!
Detta är bruden Anna Jakobssons (Jakobsdotter?) barndomshem, där hon växte upp med föräldrarna Jakob Larsson och Maria Larsdotter, 4 syskon, farbrodern Lars och kanske också farfar och farmor Lars Jakobsson och Anna Olofsdotter. Anna gifte sig vid 27 års ålder med Hallsarve Vilhelm Karlsson, 28 år, och flyttade till hans gård. Vilhelm förekommer på en mängd Massebilder och Anna skymtar också på några. Denna part av Kauparve liksom grannparten flyttade upp från Kauparvegrannlaget neråt Hallsarve genom ett skifte mellan parterna. Manbyggnaden och flygeln på bilden uppfördes 1870. Men boplatsen var nog egentligen gammal. Här lär det ha legat en till två gårdar på medeltiden som hette Hannare (Hanarve?) respektive By och de sista murarna av dessa revs när Kauparve flyttade hit upp. Markerna bakom gården heter ännu By ängsbackar. Man kan se att manbyggnadens tegeltak förlängts i senare tid för att bli moderiktigt. Snickarglädjeverandan bör vara rätt ny på bilden.
Porträtt av Dagmar Malm, dotter till grosshandlaren Maximilian Malm och dennes maka Julie, född Möller. Född i Göteborg 1873 blev hon faderslös 1886 och flyttade kort därefter med sin mor och sina syskon till Stockholm, där modern ingått nytt äktenskap med löjtnant Sten Edvard Gleerup. Enligt släkthistorien kom Dagmar att i sin nya hemstad ta pianolektioner av musikpedagogen Knut Bäck. Denne ska blivit upp över öronen förälskad men fått kämpa för att få sin kärlek besvarad. Efter flera års uppvaktning och löfte om att flytta till Göteborg kunde hymnens band äntligen knytas i juni månad 1897. Året därpå nedkom parets enda barn, dottern Lotty. Fotografiet är sannolikt taget på de blivande svärföräldrarnas sommarviste Hägerstad slott i Hannäs.
Framför huvudbyggnaden till Norget i Viby ser vi gårdens arrendator Samuel Peter Samuelsson, sannolikt tillsammans med sina fyra barn; Karl Oskar, Peter Albin, Maria Karolina och Elin Kristina. Året är omkring 1905 och Samuelsson har brukat gården sedan hösten 1882. Han börjar närma sig sjuttio, har varit änkling sedan ett tiotal år och med hänsyn till sitt sena äktenskap har barnen blivit stora. Äldsta dottern Maria Karolina är gift och brukar med sin man gården Klämmestorp, inte långt från Norget. Yngste sonen Karl Oskar har varit i Stockholm en tid men bor nu åter hemma likt sina bägge ogifta syskon. Med så mycket handkraft inom familjen behöver den gamle brukaren varken städsla piga eller dräng.
Gamla gården "Erik-Daniels". Anna Stina och Sofia var systrar. Lars Gustav, Karl-Erik och Andrea var syskon, Lars Gustav bor i stugan. Från vänster Lars Gustav Åsberg f. 28 juli 1880 d. 28 november 1960, dotter Margit f. 1 maj 1909, hustru Olga Charlotta Blomberg-Åsberg f. 4 december 1888 d. 9 mars 1929, Anna Stina Englén-Blomberg, mor till Olga, f. 1 augusti 1864 d. 29 april 1925, Karl Erik Åsberg f. 3 augusti 1876 d. 21 mars 1915. På stolen i mitten sonen Joel f. 27 december 1905, därefter sonen Ivar f. 29 mars 1909, dotter Valborg f. 9 september 1901, Sofia Englén-Åsberg f. 29 mars 1874. Stående Andrea Åsberg f. 10 januari 1884 d. 29 juli 1914.
Gamla gården "Erik-Daniels". Anna Stina och Sofia var systrar. Lars Gustav, Karl-Erik och Andrea var syskon, Lars Gustav bor i stugan. Från vänster Lars Gustav Åsberg f. 28 juli 1880 d. 28 november 1960, dotter Margit f. 1 maj 1909, hustru Olga Charlotta Blomberg-Åsberg f. 4 december 1888 d. 9 mars 1929, Anna Stina Englén-Blomberg, mor till Olga, f. 1 augusti 1864 d. 29 april 1925, Karl Erik Åsberg f. 3 augusti 1876 d. 21 mars 1915. På stolen i mitten sonen Joel f. 27 december 1905, därefter sonen Ivar f. 29 mars 1909, dotter Valborg f. 9 september 1901, Sofia Englén.Åsberg f. 29 mars 1874. Stående Andrea Åsberg f. 10 januari 1884 d. 29 juli 1914.
Den avporträtterade Amalia Godée föddes 1835 på Sollerön i Dalarna som dotter till den ordensprydde kaptenen Gustaf Adolf Godée och Carolina Gustava Obitz. Således till det yttre under goda förutsättningar, men faderns bortgång redan i hennes barndom kom att påverka familjens tillvaro i en oplanerad riktning. För Amalias syskon valdes skilda lösningar, själv följde hon sin mor till Västerås och vidare till Askersund när den äldre systern Gustava bildat familj i staden. När systern och hennes make, apotekaren Anders Fredrik Wigander, flyttade till Linköping 1851 följde Amalia med som mamsell i hushållet. Lotten som inneboende i systerns hushåll kom att bestå henne livet igenom. Förhoppningsvis efter egna val, kanske för att inga andra alternativ kom till henne i den komplicerade äktenskapsmarknad som vid tiden rådde för kvinnor i väl ansedda familjer. I sammanhanget kan som en händelse nämnas det skillingtryck "Husmamsellens skottårsvisa" som berättar om Amalias här omnämnda syster Gustava. Visans rader låter oss följa hennes avsaknad av friare och våndan om ett liv som husmamsell. Som oss bekant blev inte Gustavas farhåga sannspådd, men väl för systern. Här porträtterad i Linköping omkring 1865.
Denna gård ligger ute vid stora vägen, vilken syns i förgrunden bakom bandtunen. Gården tillhörde före skiftet runt år 1900 Annexen: Den var alltså en rest från den forna prästgården i Lau, vilken upphörde 1595 och prästgårdens mark blev annexjord till Närs prästgård. När prästgård brukades som jordbruk till 1800-talets slut. Vid skiftet styckades prästgårdsjorden upp på olika gårdar. Denna gård blev en liten brukningsenhet och beboddes under lång tid av socknens skolmästare, vilka hade lantbruket som viktig bisyssla, lärarlönen var synnerligen usel. Gården fick heta Bjärges eftersom all mark norr om landsvägen tillhörde Bjärges gårdsparter. När denna gård först beboddes är osäkert, men skolmästarsläkten här kan följas från 1770-talet när Johan Ahlströms farfar kom hit. Manbyggnaden i parstugeform är på bilden alldeles nybyggd, uppförd på grunderna av en låg parstuga. Detta hus byggdes med källare 1901, fick moderna höga fönster, spåntak utdraget över gavlarna och snickarglädjeveranda. Intill står en äldre fygel innehållande brygghus och drängkammare samt loft med kölna. Intill flygeln står en ännu äldre byggnad med okänd funktion. Tomten inramas av en modern slantun. På bilden skymtar 7 personer. Två av dessa bör vara Johan Ahlström, 65 år och hans hustru Helena Gertrud född Persdotter från Bönde Pettersson Häglunds part, 66 år. Tre personer kan vara deras döttrar och de övriga två kan vara några av Johans 9 syskon.
Skrivet på baksidan: Vadlaget dristigheten på Öckerö bildades 1882 och var verksamt till fram på 1950-talet. Bilden togs när de 1916 tog upp vaden tilltork på sin vadbock. Lagets medlemmar var då följande: 1. Karl Petter Olsson. 2. Aron Olsson. 3. Alexander Andreasson. 4. Jhn Palm, 19 år halvlottkarl, son till 13. 5. John Berntsson. 6. Olle Utbult, bror till 14. och farbror till 10. 7. Olle Pettersson, halvlottkarl, snickare sommartid. 8. Sven Utbult, lagets kännare, bror till 15. och svåger med 11. 9. Karl Olsson. 10. Hans Utbult 16 år. Fader till Hans, som var delägare i laget gick bort på sjön 1915. Hans fick då följa med i laget och fick faderns fulla lott till mor och syskon. Han blev senare som vuxen lagets kännare. 11. Olle Hansson, svåger med 8. och 15. 12. Birger Karlsson, vadutstyrare. 13. Karl Palm, fader till 4. 14. Hjalmar Utbult, bror till 6. och farbror till 10. 15. Natanael Utbult, bror till 8. svåger med 11. (16). Karl Bryngelsson, far till 12. var också med i laget men var inte närvarande, när fotot togs.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.