Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Från 299 kr
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Lidhult har medeltida anor och på 1300-talet fanns här en träkyrka med ett krucifix, en unik mässhake och en S:t Olofsskulptur. År 1721 stod en ny träkyrka klar i Lidhult och den användes fram till dess Lidhults nuvarande kyrka togs i bruk 1879. Altaruppsatsen var tillverkad 1747 av Sven Segervall, Växjö. Den gamla kyrkan såldes på auktion, revs och användes till byggnation av ett bostadshus. Senare plockades huset ner och kyrkan kunde återuppstå och invigas 1950 i Halmstad som S:t Olofs kapell, Tylösand. Nuvarande kyrka invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. När Halmstad-Bolmens järnväg invigdes 1889 blev det en början till Lidhult som stationssamhälle. Då tillkom marknader, affärer och mindre industrier. Industrisamhället kom till när LMV, nu under namnet Cargotec, 1949 startade sin tillverkning av truckar. På 1940-talet byggdes även ett sågverk. Bröderna Jonssons Träindustri utvecklades efter hand till nuvarande Lidhults kök. Järnvägen lades ner 1966.
Västerbacken
Vägstation Y6, Älandsbro. Baksidan av garagebyggnaden. Upplag av diverse material, "skrot". Motorvält Munktell, med VoV-maskinnummer V269, demonterad, främre valsen saknas. Vid vägväsendets förstatligande 1944 tillhörde välten Medelpads mellersta vägdistrikt. Manskapsvagn, ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB, 1940-talet. Eventuellt depåverkstadens (länsverkstadens) material.
Vägstation Y6, Älandsbro. Baksidan av garagebyggnaden. Diverse material, "skrot". Motorvält Munktell, med VoV-maskinnummer V269, demonterad, främre valsen saknas. Vid vägväsendets förstatligande 1944 tillhörde välten Medelpads mellersta vägdistrikt. Manskapsvagn, ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB, 1940-talet. Bostadshus i bakgrunden. Eventuellt depåverkstadens (länsverkstadens) material.
Född: 1855 Död: 1932 . Verksam som grosshandlare. Blev sedermera ordförande i Korsnäs Sågverks AB, Gävle Stads Sparbank och Gävle Manufaktur samt ledamot i ett flertal andra förenings- och bolagsstyrelser. Utsedd till tysk konsul 1884. Ordförande i drätselkammaren 1903-07 och ordförande i stadsfullmäktige 1907-19. Flensburg var den ledande högerpolitikern i Gävle under 1900-talets två första decennier. Son till Konsul F.O. Flensburg, farbror till Ellen Flensburg.
Född: 1855 Död: 1932 . Verksam som grosshandlare. Blev sedermera ordförande i Korsnäs Sågverks AB, Gävle Stads Sparbank och Gävle Manufaktur samt ledamot i ett flertal andra förenings- och bolagsstyrelser. Utsedd till tysk konsul 1884. Ordförande i drätselkammaren 1903-07 och ordförande i stadsfullmäktige 1907-19. Flensburg var den ledande högerpolitkern i Gävle under 1900-talets två första decennier. Son till Konsul F.O. Flensburg (bild: B 260), farbror till Ellen Flensburg (bild: C 1238)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.