Bild från utställningen Mölndalsbro - minnen, förändring, framtid. En fotoutställning med bilder från 1920-talet fram till visionerna inför 2000-talet. Mölndals centrum har flyttats från Gamla torget till Nya torget och så småningom hamnat vid Brogatan. Förändringen hänger ihop med stadens expansion men också med att "den nya tiden" skulle fram. Det visades bilder av hur det såg ut innan bron och motorvägen byggdes. Utställningen Mölndalsbro på Mölndals museum pågick mellan 17 mars - 3 nov. 1996.
Från 299 kr
SWB verkstad i Västerås augusti 1895. SWB 33 står utanför verkstaden kopplad till en mängd vagnar. I tjänst på lok 33 Förare Otto Bergkvist född 1/1 1862, Eldare Karl August Andersson född 1/3 1876, I svart kostym Maskiningenjör Elis Simon Cronstrand född 9/7 1837, I vit rock kontorsskrivare Karl Oskar Almberg född 1/12 1854, stående på bron Grindvakt, banvakt nr 52 J.P.Eriksson född 12/3 1842. Ekegren nr 18
Flygbild över del av Arboga. Västerbron över Arbogaån. Villaområdet, till vänster om bron är Nästkvarn. I bildens övre vänstra hörn ses Meken. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Män som samtalar på Herrgårdsbron. Två bockar är uppställda och en man bär en stege, de har arbete att utföra. Två av männen bär storvästar. Några andra har krimmelmössor. Två personer cyklar. En kvinna i päls är på väg över bron. Herrgårdsvägen, riktning Sankt Nikolai kyrka/ Nicolai kyrka. Fastigheter vid Strandvägen. Till höger anas magasinet tillhörande Arboga Kvarn och Maltfabrik. Två av männen bär storvästar. Några andra har krimmelmössor. Det är vinter och snö. Det är vinter och snö.
Björksta 188:1
Övertorneå 142:1
Väntande Ljusnebor på träbron i Ljusne som är dekorerad inför Oscar II:s besök. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Konungen besökte hyttan vid Ljusne Järnverk. Vägen dit gick över den flaggprydda och med girlanger smakfullt dekorerade masugnsbron, även här kantades bron av flerdubbla led med människor. Masugnen och Valsverket stod därefter i tur för besök. I Valsverket dröjde Konungen sig kvar särdeles länge och följde med livligt intresse den procedur varigenom de glödande, oformliga järnstyckena under ilande fart mellan valsarna omdanades till fina smidiga järnstänger.
Kung Oscar II kommer till Ljusne den 20 augusti 1890, på sitt fartyg Drott. På bilden ses den kungliga kortegen passera timmerbanan, som är till vänster, på väg till besöken i de olika verkstäderna. Utdrag ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: "Efter promenaden över bron väntade ekipagen, som skjutsade Konungen med sitt följe, till de olika verkstäderna som besöktes. Vägen kantades av flerdubbla led med människor." "Konungen företog under dagen besök i de flesta av Ljusnes verkstäder. Kättingsmedjan, Mekaniska Verkstaden och Gjuteriet, Sågen, Masugnen och Valsverket fick alla besök av konungen med sitt följe."
Text på tavlan. Enligt den af Kongl:Majts den 11te Oktober 1825 faststälda taxa för Brotullen Falkenberg. För gående person 1 öre# Wagn med en eller flera hästarhvarje häst 5 öre# för lös häst 3 öre# för Boskapskreatur 2 öre# samt Ungboskap&andra mindre kreatur 1 öre för hvarje# i Årstads&Faruås Härader boende Stats&Landtboer skola vid överfarten af bron njuta lindring till hälften i broafgiften# hvarjemte samma förmån tillkommer vid återfartenen hvar som kommer till Falkenberg med varor till afyttring. Embets och Tjenstemän i allmäna tjensteärender stadde# Kronotransporter, Tågade Trupper, Kronopost&Fångskjuts, samt de som efter förrättad skjutsning till sina hemvist återfärdas äro från brotullsafgift frikallade
Vy mot Linköpings hamn. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III), levererad av Motala varv i Norrköping så tidigt som 1848, men ombyggd 1869 och från 1883 i trafik på traden Stockholm-Linköping under sitt nya namn. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Vy mot Linköpings hamn med ångaren Trafik vid kaj. Till vänster löper Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal. De tre större husen utmed kajen är från vänster boningshuset till Stångs kvarn, följt av ett sedan länge rivet bostadshus, och längst till höger det år 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Notera att Kungsgatan vid tiden och en tid därefter löpte obehindrat till hamnen. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Vy över Gamla staden från Kuretornet på slottet. Södra kyrkogården håller på att anläggas. Den gamla bron leder ännu till slottet. Stadsparken skall inte anläggas ännu på nästan tio år. Det ljusa huset mitt i bild står ännu, liksom ett rött till höger. Annars är bilden förändrad. På den öppna ytan till höger, p andra sidan gatan från där parken anlades, byggdes stadens lasarett 1878. Det är nu, 2021, bostäder efter att en längre tid varit skola. Längre bort breder idag bostäder ut sig.
Gården kan vara "Storåkers" i Hå. Mannen till vänster på bron är son i gården, Anders Ryjtermark. Han reste över till Amerika i unga år. Mannen till höger är troligen en bror till Anders, Jonas och hans familj som blev kvar på gården. En syster till bröderna, Marta, blev gift med Nils Andersson och flyttade till "Kvarnåkers" i Hällbo. De fick några barn tillsammans innan Marta dog i barnsäng när hon fick dottern Elsa, född 1912. När Elsa var 16-17 år fick hon åka till Amerika och stanna hos morbror Anders och moster Lydia eftersom dom var barnlösa. Hon blev sedan kvar i Amerika. Även hon dog i barnsäng, 1937.
Gruppbild. Bostadshus i bakgrunden. Stående från vänster till höger: Emilia Johansson, Per Johan Johansson, Maria Katarina Johansson, sedan tre kvinnor som enligt utsago ska komma från en granngård som låg mitt emot huset där Per Johan bodde i Tälle. Detta hus skall ha rivits när bron över järnvägen byggdes. Två stående barn: Ingeborg och Hedvig Johansson. Sittande: Hedvig Johansson (?), Karl Johanssons syster med flickan Brita i knäet, Olof Johansson, okänd man från granngården, Gustaf Johansson. Bilden kan ev. vara tagen 19/6 1912, det förefaller som om flickorna och Emilia bär samm kläder som på bilderna från denna dag.
Vykort, "Brostugan, Falkenberg". Vinterbild av Tullbrons östra fäste med en kvinna i förgrunden och bakom henne en liten folksamling mellan husen. Brostugan ligger till höger och uppfördes av staden som tullstuga till broarrendatorn, medan bron från 1761 var bekostad av staten. Huset byggdes till av arrendator G. Rylin som gavs tillstånd att driva krog där. Stadens ungdomar kunde anordna dans och andra arrangemang i ett större rum och Falkenbergs första tryckeri inrättades 1875 i ett mindre av redaktör A F Möller. Staden övertog Tullbron 1910 och all brotull upphörde 1913.
Kolorerat brevkort, "Halmstad. Slottsmöllan." Bilden visar Nissan med Slottsmöllans fabriker till vänster. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Bron på bilden uppfördes av företaget 1879. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.