Den nya ladugården är klar, man håller bara på och målar andra strykningen, se skarven mitt på! Den långa längan innehöll alla fähusen och den vinklade delen var ladan. Konstfärdiga fönster uppe i gavelspetsarna var omtyckt. Av bodlängan, som heller inte var gammal, återstår bara en stump och av den gamla ladugården finns ingenting kvar.
Från 299 kr
Ladugården är byggd alldeles ute längs stora landsvägen, i bakgrunden syns Liffride manbyggnad och flygel. Det ser som den tillbyggda delen har en lucka på gaveln. I övrigt finns inga öppningar i väggarna så när som på den inåtgående ladporten i mitten. Fähuset måste ha haft sin tillhörande gödselhög inne på gården.
Bilden visar norra delen av ladugården med tröskhuset och bibyggd bod. Tröshus hade ofta faltak, vilka många gånger ser ut att vara lite slarvigt lagda. Efter tröskhuset följer ladan i vinkeln med ladportarna i hörnet så som brukligt var i Lau. Sedan kommer ett fähus med stor hoimd mot ladan. Se Bild 676.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Här ser vi ladugårdslängan samt tröskhuset till grannparten. T v i den nya delen var det nog gris/lammhus, det är en hoimdlucka på baksidan, men ingen gödseldörr, det brukade gris/lammhus inte ha. Sedan var det portlider och därefter troligen stall. Sedan kom ytterligare ett portlider och sist fönsterlös lada, se bild 1112, 1113. Vilka flickorna på bilden var är inte känt.
Vy längs med Storgatan i Linköping. Den okända fotografen hade placerat sig invid Stångebro och riktat sin kamera rakt västerut. Tiden var omkring 1920. Hitom Storgatans skärning med Hamngatan ser vi till vänster delar av fattigvårdens anläggning i staden. Till höger ses södra delen av en lång byggnad som inrymde Stångebro tvättinrättning.
Järstad kyrka dokumenterad av Östergötlands museum 1939. Kyrka har en mycket komplicerad byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd. Den uppfördes sannolikt under 1200-talet med rektangulärt långhus och smalare kor. Under senare delen av medeltiden tillkom kyrkans vapenhus och sakristia. Vid något tillfälle har även långhuset förlängts åt väster.
Krockettspel vid Biskopsgården i Linköping. På trappan till vänster sitter biskop Ebbe Bring och snett mot honom sitter hans hustru Ulrika Ehrenborg. Bland övriga i sällskapet ser vi rimligtvis några av biskopsparets barn och kanske även barnbarn. Fotografiet är odaterat men kan härledas till senare delen av Brings period som biskop över Linköpings stift som varade från 1861 till 1884.
Gamla landsvägen mellan Motala och Askersund i höjd med Medevi brunn 1906. Lite vid sidan av själva brunnsanläggningen uppfördes brunnslasarettet 1679. I förstone för att tjäna fattiga och patienter i allra störst behov av hjälp. I dåtidens språkbruk "uslingar". Större delen av lasarettet ligger till vänster utanför bilden.
Nedslag från Storgatan i Söderköping 1963. Vy söderut från hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast till höger i bilden ses norra delen av Storgatan 4. Snarast betraktaren låg vid tiden Djurbergs dåvarande järnhandel. Företaget är ännu i högsta grad verksamt och klingar välbekant för dagens Söderköpingsbor, dock från ny adress.
Denna vårdag 1902 torde Linköping närmast varit tömd på staden honoratiores, åtminstone den mer levnadsglada delen varur många kunde räkna medlemskap i det parodiska samfundet SHT. Och med pilsner och punsch på vita dukar var stämningen säkerligen god. Platsen har lokaliserats till trakten av Rimforsa på gården Linnäs ägor med utblick över sjön Järnlunden.
Hösten 1922 firades tillkomsten Göta kanals västgötadel med ett ståtligt 100-årsjubileum. Minnesfestens epicentrum stod i Hajstorp med kunglig närvaro och avtäckning av bildens minnessten. Lilla Hajstorp utanför Töreboda hade under kanalens tillblivelse varit huvudort för arbetet med den västra delen av vattenleden.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Detta bostadshus i kvarteret Vävstolen låg vid Grytstorget där statyn av Moa Martinsson idag står. Omgivningen finns kvar idag som västra delen av Industrilandskapet och inrymmer bland annat LiU - Campus Norrköping. Bevarade planritningar visar att byggnaden inrymde åtta enrumslägenheter med kök i två identiska våningar. Bilderna togs i samband med rivningsbeslut 1951.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till större delen visar bilden bostadsbebyggelsen i stadens södra delar. Två karaktärsbyggnader framträder i Sankt Larskyrkan till vänster och den vid tiden nyuppförda Linnéskolan till höger. Stadsbilden ger en datering till omkring 1910. Vy mot nordost från Kjettilberget.
Onkel Adamsgården i Linköping. Vy från gårdssidan över trädgården som omsorgsfullt odlats av trädgårdsintresserade gårdsägare genom åren. Inte minst under periden författaren Carl Anton Wetterbergh (Onkel Adam) och makan Hedda ägde och bebodde gården. Fotoåret 1929 uppmättes trädgården i syfte att bibehålla även den delen av stadsgården sedan fastigheten delvis blivit museum.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Örtomta hushållsförenings lokal i Ringås. Konsumtionsföreningar likt den i Örtomta började etableras i Sverige från 1850-talet och var under lång tid en mycket framgångsrik lösning av distribution och försäljning av nödvändighetsvaror. Den största delen av svensk konsumentkooperation organiseras under Kooperativa förbundet även om fristående föreningar förekom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.