Kungsgatan 13 i Linköping 1955. Från en dokumentation av gatans rivningshotade hus vid tiden.
Från 299 kr
Ett par gossar i samspråk på trappan till John Landgrens urmakeri i Linköping. Pojken närmast dörren ståtar trots sin ringa ålder med ett eget ur. Månne en av makarnas Landgrens söner.
Utan god orientering kring platsens historia, torde denna husrad i Linköping vara hart när omöjlig att bestämma. Fastigheten Nygatan 17 och påföljande hus kom att rivas för att ge plats för utläggningen av Lilla torget (Gyllentorget) och rådande kontors- och affärhus väster om den öppna platsen. Foto 1967.
Fotografi som ingår i serie med syfte att dokumentera Nygatan 51 i Linköping. Bilden visar gårdens fasad mot Sankt Korsgatan, dit uppenbart Linköpings Centralbryggeri hade leverans.
Ett riktigt gammalt vittnesmål av Storgatan i Linköping. Vy från gatans krön vid Järntorget med blicken vänd österut. Till vänster en skymt av stadens läroverk, sedermera stadshus, som sedan 1860-talets mitt utgjort ett självklart inslag i gatubilden. Huset mitt över gatan, Risellschöldska gården, revs redan omkring år 1880 och bär omvänd kännedom genom att sällan blivit avbildat. Lagmanskan Vendla Risellschöld hade som änka köpt gården 1835 och besatt den till sin död 1851. Därefter utbröt en långvarig arvstvist som hade grund i att hon i förstone testamenterat gården till staden som bostad för dess landskamrer, men ändrat till förmån för stadens borgmästare. Först efter närmare tio år kunde högsta domstolen avkunna dom till landskamrerarnas fördel. Gården benämns därefter Landskamreraregården och sedan 1880-talets första år står där gårdens efterföljande gatuhus i italiensk renässansstil. Odaterad bild som kan beläggas till 1870-talet.
Beckmanska gården på Stora torget i Linköping. De bägge sammanbyggda husen som uppfördes i slutet av 1700-talet övertogs år 1852 av handlarna Carl Jacob Andersson och Wilhelm Beckman. Vid tiden för bilden var dessa herrar avlidna men deras renommé var som synes hågkommet genom handelsrörelsens efterträdare.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Vid tiden en förstad i söder med en till delar oreglerat framvuxen bebyggelse. I fonden Tannefors.
Otaliga är de högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Som bildens utefter Kungsgatan i Linköping med ett majestätiskt mittparti, burspråk och stick- och rundbågiga fönster. Sammantaget uttrycker huset 1860-talets prägel och möjlig byggmästare kan sökas till den välrenommerade Jonas Jonsson. Känt är att byggnaden inrymde stadens postkontor från 1873, och mer välbekant är husets hotellrörelse (Palace) in i modern tid. Modern tid innebar för fastigheten kort efter att rivningslovet beviljades 1975. Upplysningsvis kan nämnas att byggnadsnämndens beslut togs med en enda rösts övervikt.
Gårdsinteriör från Nygatan 32 i Linköping 1929. Även benämnd som Mamsell Dufvas gård efter tidigare ägaren Erika Dufva (1844-1928). Vy mot norr.
Stenhusgården, ett av få kvarstående hus av medeltida ursprung i Linköping. Byggnadens långa historia visar exempel på en rad skilda funktioner. Vid fototillfället 1926 inrymde huset caférörelse.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Adressens orginella nyrenässansbyggnaden uppfördes 1892-95 av byggmästare Frans August Påhlman. Fotoåret 1902 var byggnaden ännu privatägd. Påföljande år skulle Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) hyra in sig i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Det sistnämnda bolaget kom att inköpa fastigheten 1920.
Gårdsinteriör från Ågatan 41 i Linköping, den så kallade Spegelmakaregården.
Badstugränd i Söderköping har fått sitt namn efter S:t Ilians badstuga som en gång i tiden låg i området. Här en vy längs gränden söderut med en skymt av stadens rådhus i bakgrunden. Närmast betraktaren Badstugränd 3.
Sanering inom kvarteret Drabanten i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Bilden visar gårdshus till Nygatan 10 under rivning. Vy från sydväst mot Snickaregatan.
Panorama över Linköping. Vy från utsiktstornet Belvederens höga läge med blicken vänd mot nordost. Detaljer i bilden daterar den till år 1899.
Del av Linköping från Galgbergets höjder. Foto 1893 och med kameran riktad närmast rakt österut. På höjden närmast bildens betraktare ses från vänster fastigheterna Högsätter, Carlsborg, Högtomta och Gustafsberg. Bortom ringlar Tinnerbäcken djupt skuren i landskapet mot Tinnerbäckslyckorna i bildens väntra kant. Den sällan avbildade spången över bäcken från staden mot dess omland anas framför bebyggelsen.
En för tiden unik vy mot Linköping. Utblick över Tannefors och Kungsladugårdsområdet mot staden i västlig riktning. Odaterad bild som preciserats till 1913.
Gårdsinteriör från Vadstenagatan 4 i Skänninge. Om inte idylliskt så ändå fridfullt, men snart ska den nya tiden komma ikapp de gamla husen. På platsen uppfördes det affärs- och bostadskomplex som bland annat länge inrymde stadens systembutik.
Vy från Kanberget i Linköping med blicken vänd mot staden i nordostlig riktning. Bebyggelsen i förgrunden löper utmed Barnhemsgatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.