Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Från 299 kr
Eklunnens ängen ? Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Bron vid Stångebro över Stångån. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Disponent A Wahledows villa i Berga by. Huset var senare Kalmars första Waldorfskola 1985-december 1990. Numera gulmålat. Huset tillhörde från början (tidigt 1900-tal) Berga bryggeri, och var då bryggmästarens bostad. Bakom i en länga låg bryggeriet, Berga Hembryggeri, som tillverkade svagdricka. Bryggaren hette Wickbom och var studentkamrat med Arne Fagerströms svärfar vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Foto 1945-08-30.
Vykortsupplaga av symöte med missionen (Kållereds missionsförsamling) vid Olas stuga, 1900-tal. I främre raden längst till höger sitter Maria Eriksson (moster till Valdeborg Johansson). Till vänster om henne (fosterbarnet och flickan) Märta Persson. Text på fotots baksida: Symöte m. missionen. Ur Valdeborg Johanssons fotoalbum.
Brefkort till fröken Anna Carlsson, Trädgården, Mölndal. Bilden är tagen från Gamla torget över Forsebron och Kvarnbyn, på kortet kallat Mölndal Torget. troligtvis 1900-tal. I förgrunden syns en bryggarhäst med kärra och till höger Axel Nyströms speceri- och delikatessaffär (Kvarnbygatan 4).
En ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera, se även JMF.00303-2. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades.
Ett lossbrutet stycke av en bottenplatta till en ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades. Se även JMF.00303-1.
Torshälla
Kattnäs 80
Kattnäs 74:1
Gåsinge-Dillnäs 415:1
Gåsinge-Dillnäs 68:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.