Eda skansar
Från 299 kr
Kultehamn
bäck, fotografi, photograph@eng
by, fotografi, photograph@eng
flygfoto, flygbild, fotografi, photograph@eng
De båda sammanbyggda ladugårdslängorna på båda Sunnkörkeparterna låg förr framför manbyggnaderna ut mot vägen. Här på södra parten hade troligen Vilhelms far Karl Larsson förnyat ladugårdens södra del, osäkert om det var helt nybyggt eller bara ombyggt med foderloft och krysspröjsade fönster i 1880-90-talsstil. Från vänster ser vi den gamla delen med agtak med troligen gårdspartens infart skymtade längst tv och sedan en hoimd, hörum med fönster istället för lucka i väggen, och därefter ett kohus. Den nya delen med spåntak innehöll en hoimd, sedan troligen stall, portlider och gris/lammhus. Alla ladugårdsbyggnader revs och man byggde en ny mindre ladugård söder om gårdstomten 1924.
Statens Järnvägar, SJ Turistbuss med förare och värdinna, här utanför Malmö centralstation. Bussen på bilden tillverkningsnummer 2284. Den ingick i en serie bussar av typ Scania-Vabis B 63 special från 1954 med Hägglundskaross från Örnsköldsvik, omfattade serien 2279-2288. Dessa var utrustade med lyxinredning, toalett, kylskåp och bussvärdinna. Vid varje sittplats fanns en knapp som resenären kunde trycka på, varvid det då hos bussvärdinnan i bakre delen av delen i bussen, en liten plåtbrickaföll ner med sittplatsnummer så vederbörande direkt kunde uppsöka rätt plats. Dessa bussar var avsedda enbart för utlandstrafik eftersom in/utgång fanns på bussens bakgavel. Buss 2285 av exakt samma typ finns bevarad hos Helsingborgstrafikens museiförening. PÖ
Kasernvakten 1925 Post vid grind 1. Här skedde inpasseringen till regementet fram till slutet av 1950-talet, då ny vakt byggdes i kasern 004 och grind 2 blev infartsgrind. Fönstren på långsidan var till arrestens celler. Byggnad: K0074-008 I bakgrunden syns kasern 006 -- avsedd för 9.- och 10. komp i 3. bataljon. Strax efter freden 1918 ändrades infanteriets organisation och den tredje bataljonen ströks. Så den hitre delen användes för 9. komp, vilket var ett handräckningskompani, och den bortre delen blev regementssjukhus. OBS! två bilder.
Vy över centrum i Åseda. Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är sakristian som antas vara byggd under senare delen av 1100-talet. Det är däremot ovisst om dåvarande kyrkan var en trä- eller stenbyggnad. Det befintliga långhuset byggdes under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Det var av salkyrkotyp i likhet med Sjösås gamla kyrka. Under 1600-talets slut genomgick kyrkan yttre och inre renoveringar, men den större ombyggnaden som gav kyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796-1803. Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningar baserad på ett utkast av kyrkoherden Samuel Heurlin.
fotografi
Berghem. Runsignum RAÄ Kånna 24:3
Svartvitt fotografi av en kvinna sittande på en bänk utomhus. I hennes knä ligger en man med huvudet vilande mot henne. Kvinnan bär ljus klänning och bakom bänken syns vegetation. Bilden är delvis överexponerad i högra delen och uppvisar slitage samt ljusskador.
Ungdomsporträtt av Ludvig Lindroth, uppskattningsvis under sin skoltid i Jönköping omkring 1860. Tidigt föräldralös hade han tillsammans med sin äldre bror omhändertagits som "wärnlösa slägtebarn" i en mosters hushåll i Ingatorp. Efter en lång tjänstgöring vid Beskowska skolan i Stockholm kom han under senare delen av sitt liv att bosätta sig i den av släkt inköpta egendomen Kvissberg nära Vadstena.
Johansfors i Nissan omgiven av skog. Till vänster ligger en träbyggnad. I samband med järnvägens tillkomst utvecklades Drared, med skjutshåll och gästgiveri sedan gammalt, till stations- och industrisamhället Johansfors. Samhället ligger norr om Oskarström utmed den första delen av järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som invigdes 1877. Kring följande sekelskifte gav Nissan i Johansfors kraft åt sågverk, bryggeri, gjuteri, grynkvarn med mera.
Ungdomsporträtt av Ragnar Grevillius framställd i uppväxtstaden Norrköping. Annars född i Göteborg men kanske främst förknippad med Stockholm där han vann anseende som operasångare vid Kungliga Operan. En tid även sånglärare i London, ett yrke han kom att bedriva i Göteborg under senare delen av sin levnad. Här porträtterad vid 1870-talets senare hälft.
Påskriften identifierar den gamla damen som Catharina Elisabeth Godenius. Född i Gagnef 1804 och inflyttad till Ribbingsholm i Kullerstad 1835. Godset ägdes då av brodern och industrimannen Samuel Godenius, bland andra verksamheter ihågkommen som huvudman för Gustavsbergs porslinsfabrik. Ribbingsholm kom att bli mamsell Godenius hemvist livet igenom. Hon avled av ålder våren 1879. Porträttet kan uppskattas vara taget vid senare delen av 1860-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.