Gävleutställningen 1946 vid Gävletravet. Förberedelser innan paraden till utställningen
Från 299 kr
"Näringslivet visar" utställning på Fisktorget. 26 juni 1952.
Stortorget
Bärreportage "2 kvinnor" på Stortorget. Den 25 juli 1949
Under åren 1959-60 revs all äldre bebyggelse mellan Stora torget och Tvärgränd i Skänninge. Lätt att i en eftertid ha synpunkter men i tiden ansågs behovet av affärsverksamhet invid torget överordnad.
En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.
Vy över Stora torget i Linköping en tidig vårdag 1926. Byggnaden under uppförande är det så kallade Affärspalatset som efter färdigställande bl.a. skulle komma att inrymma Sydsvenska banken, Café Continental och Ateljé Röding. Bussen till höger gick i trafik mellan stadsdelarna Tannefors och Gottfridsberg.
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Norrköpings gamla rådhus, populärt kallad "Smörasken", började uppföras 1724 men stod inte helt färdig förrän 1734. Trots att byggnaden redan vid invigningen ansågs för liten kom den att i mer än ett och ett halvt sekel tjäna som stadens rättsliga och administrativa centrum. Den två våningar höga stenbyggnaden inrymde förutom rådhus- och kämnärsrätterna (underdomstol) även sjumanskammare, kansli och arkiv, dessutom stadsvaktens rustkammare och den obligatoriska stadskällaren. Till höger om Rådhuset ses Ekbohmska gården, bostad åt justitieborgmästare Jacob Ekbohm men även interimt rådhus vid byggandet av gamla rådhuset samt konungaresidens vid riksdagarna åren 1759 och 1800. Bild från 1800-talets sista år.
Utblick över Stora torget i Linköping. Vy mot söder. Tiden är omkring 1965.
Utblick över Stora torget i Linköping. Vy mot norr. Tiden är omkring 1965.
Parti av Linköping omkring 1935. Vy över Stora torget mot väster. I förgrunden breder Carl Milles Folkungabrunn ut sig sedan 1927. I byggnaderna i fonden drev vid tiden de för äldre linköpingsbor välkända affärsrörelserna Sahlströms bokhandel och Axel Peterzéns manufaktur.
Ett sprucket glasnegativ som likafullt har värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. Året är 1898 och ännu ett kvarts sekel kommer torgets sida mellan Stor- och Tanneforsgatan vara oförändrad. Den egendomliga men vackra hörnfastigheten till vänster i bild uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner några år efter den stora stadsbranden år 1700. Med sitt centrala läge kom byggnaden tidigt att inrymma handelsbod, vid tiden för bilden Fritiof Björnsons speceri-, garn och diversehandel.
Konstförsäljare på Rådhustorget i Skänninge.
Den konstnärliga delen av Ivar Johnssons monument "Människan och hennes genius" har anlänt till Linköping och platsen för skulpturens placering. September 1951.
Utblick mot Stora torget i Linköping. Vy från Borgmästaregatan. Tiden är omkring 1965.
Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. I fonden före detta Rådhuset.
Vykort med utblick över Kungstorget i Norrköping.
Spårvagnen mot Väster Tull sneddar över Stortorget i Norrköping i början av 1900-talet.
Trädgårdstorgets västra sida som miljön tog sig ut tills området sanerades 1926. Här omkring 1915.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.