Nyfikna barn på Vistenagatan 1913.
Från 299 kr
Den pampiga Bergsbron var ny när det kolorerade brevkortet sändes våren 1905. Bron hade haft sina föregångare allt sedan 1600-talet, men åtminstone ett par upplagor hade inte stått emot strömmens strida vårflöden. Den nya bron gjöts därför i motståndskraftig betong och gavs breda valv för friare flöde.
År 1966 flyttade varuhuskedjan EPA in i nya lokaler i Linköping. Vid tiden för bilden har det gått några år och inom kort kommer kedjan köpas upp av Åhlénskoncernen och namnet ändras till Tempo.
Vy över Järnvägsparken i Linköping med kameran riktad norrut. Vyn från Lithografens hus kan genom markörer bestämmas till våren 1906. Till vänster skymtar gaveln till det så kallade Miljonpalatset, inflyttningsklart 1898. Det iögonfallande huset i blickfånget stod klart 1895 och tycks ha tillkommit i kombinat med flera intressenter. Som nytt och en längre tid anger stadens fastighetslängd snickaren Karl August Sundberg "med flera" som ägare. Från 1903 var Östra Centralbanans Järnvägs expeditioner inrymda i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnvägs kontor. Bolaget kom vidare att köpa fastigheten. I bildens högra kant upptäcks Linköpings sockerbruk, klart för produktion 1905. Den exakta dateringen kan beläggas i avsaknaden av de så kallade järnvägsbostäderna, inflyttningsklara 1907.
Djurgårdsgatan 25 i Linköping. Huset uppfördes några år in på förra seklet genom spannmålshandlare Allséns försorg. Här dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Parti av Föreningsgatan i Linköping med blicken vänd mot gatans udda husnummer med början vid Föreningsgatan 5. Vid gatans krön korsar Lindhultsgatan och bortom synfältet Magistratsgatan, Karlbergsgatan och slutligen Skyttegatan i bildens fond. I vinkelställd riktning begränsades området av Djurgårdsgatan och Stolplyckegatan utmed Magistratshagen. Bostadsområdet hade vuxit fram från omkring förra sekelskiftet och låg till en början utanför stadens regelverk. Bostädernas standard var generellt låg. "Tak över huvud" och låga hyror var för flertalet av överskuggande betydelse i tidens omfattande bostadsbrist. Nu, 1968, hade de flesta husen dessutom förfallit och området belastades med ett allt sämre rykte.
Strandnära kvarteret Komministern i Linköping 1967. Dokumentation inför rivning för ny och modernare villa- och radhusbebyggelse i området.
Gårdsinteriör från Nygatan 22 i Linköping. Miljön dokumenterad av Östergötlands museum 1929. Vy från sydväst.
Vy över Järntorget i Linköping mot gårdarna på adresserna Storgatan 62-70. Trevåningsbyggnaden i blickfånget var i början av 1800-talet i familjen Pihls ägo, vilket namngivit gränden Pilens backe som mynnar ut genom valvet. Envåningsbyggnaden intill är den gamla Skolmästaregården, det vill säga rektorsbostad, och uppförd i slutet av 1600-talet. År 1897 blev mekanikern Karl August Pettersson ägare till gården och denne inredde där en av stadens första cykelverkstäder. Båda gårdarna är flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från Stationsgatan (senare Norra Promenaden) i Norrköping omkring förra sekelskiftet. "Oxvalla slott", som hörnfastigheten stundom benämndes vid tiden, uppfördes under 1800-talets sista år.
Tanneforsgatan 2 i Linköping. Året är 1926. Byggnaden är en i en länga av fyra hus som bildar front på Trädgårdstorgets västra sida. Inom kort skall husen rivas och ge plats för affärspalatset Delfinen. Ännu håller dock Wilhelm Göranssons efterträdare sin speceri- och diverseaffär öppen. I bakgrunden skymtar Linköpings saluhall.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1892-95 efter ritningar av Frans A Påhlman. Den lägre byggnaden till höger byggdes som personalbostäder för SJ. Bild från omkring 1895.
Parti av Garvaregatan i Norrköping. Kvarteret Busken inrymde Bryggeribolaget. År 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings Förenade Bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot nordost.
På vandring genom Magistratshagen höll fotografen upp och riktade sin kamera mot Linköpings nordvästra delar. Enligt given information skedde det beskrivna 1910.
Under en period av sanering inom kvarteret Badhuset och nyproduktion fungerade en större, grusad yta som bilparkering. Husen i fonden hade vid tiden adressen Repslagaregatan 10.
Kvarteret Dalkullans norra del som det tog sig ut 1973. Det höga bostadshuset har då som nu adressen Snickaregatan 27. Fastigheten till höger bar tills den revs adresserna Drottninggatan 10-12. Vy över Hamngatan mot väster.
Medfaren och lite oskarp vy över Linköpings norra delar. Vy från Sankt Larskyrkans torn. Odaterad bild som bär 1920-talets prägel, möjligvis 1924 som bar särskilt höga vattenflöden.
Parti av Norrköping genom vy från Hamnen mot Strömsholmen och med stadens centrala delar i fonden. Vykort postgånget 1917.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Systembolagets butik på Sankt Larsgatan i Linköping. Byggnaden uppfördes ursprungligen som del i stadens gasverk. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.