Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostaden pågår bland annat hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Från 299 kr
Åkerlundska villan på Druvefors. I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stora balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekt Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera (2008) finns runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullsspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stor balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekten Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod bara kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera finns att se runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
Nundstedts fastighet, Kvarnbygatan 39 på Gamla Torget. Okänt årtal. Uppteckning från Hans Hansson: "I detta hus fanns William Olssons velocipedaffär i högra ändan. Bertil och William var bröder och hade varsin cykelaffär. Till vänster i huset låg J. Nundstedts speceriaffär. I övervåningen fanns Stadsingenjörskontorets mätningsavdelning i en f.d. lägenhet. Där arbetade kartriterskorna och mätningspersonalen. Jag arbetade själv där från sept. 1957 till 1961 som mätningshantlangare (s.k. pinnpojk). Men jag arbetade mestadels med att kopiera ritningar och kartor. De flesta kopiorna belystes på ljuskänsligt gult papper som sedan framkallades med ammoniak. Fy vad det luktade hemskt när jag tömde upp ammoniak från en plastdunk i den öppna ammoniakbehållaren. Då fick man snabbt springa till det öppna fönstret och kippa efter andan. Någon gång 1961 flyttade vi in i det nuvarande Stadshuset. Huset revs i samband med ombyggnad av Kvarnbygatan."
Pingstkyrkan i Mölndal. Sionförsamlingen i Mölndal kan räkna sin tillblivelse till början av 1920-talet. Det var från början en liten skara, som sökte sig tillsammans i de olika hemmen för gemensamma andaktstunder och uppbyggelse. Så småningom växte skaran, och år 1924 kallade man en egen predikant. År 1925 ansågs tiden vara inne att bilda en fristående församling, och så tillkom Sionförsamlingen. Lokalfrågan var svår i början, men snart fick församlingen inköpa en fastighet vid Kungsbackavägen. Den omändrades till predikolokal, och år 1927 invigdes den för sitt ändamål. Pingstvännerna, som församlingens medlemmar ofta kallas, bedriver vid sidan av sin kyrkliga verksamhet även ett omfattande arbete för den yttre missionen. Församlingen har söndagsskola, barn och ungdomsverksamhet samt utövar en betydande social hjälpverksamhet. På bilden här ser du den nybyggda Pingstkyrkan vid Baazgatan. Kyrkan, som invigdes år 1972, har ett tilltalande yttre. Där finns moderna och ändamålsenliga lokaler för hela verksamheten.
Omkullvält BF-vagn 1949.Denna bärfrekvensvagn har icke vält av materialfel utan därför att föraren i dragfordonet haft för hög hastighet. Kurvan känner Du väl till och hastigheten man kan komma upp till är ej överdrivet hög. Trots detta kan släpvagnar av detta slag mycket lätt välta. Du måste köra dessa släp försiktigt aldrig slänga om ratten för snabbt och aldrig bromsa häftigt. Släp av denna typ kränga dessutom starkt. På smala vägar måste Du stanna när någon vill köra om. E. Gustafson
Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 64 På grund av de små vändskivorna vid GDJ levererades dessa massiva lok, som är i dag körbara museilok. Tillverkad av: AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun 1930. Tillverkningsnr.: 359 Längd: 16,9 m. Ångtryck: 14 kg/cm* Mat. vikt: 58,6 tons Tjänstevikt: 64,8 tons Tendervikt: 13,5 tons DrivhjulsØ: 1,35 m. Kol: 4,7 tons Vatten: 13,8 m* Hastighet: 50 km/h Antal: 6 stk. Gävle - Dala Järnväg. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik.
Motorplogstävling vid Hilleröd 1920. "Fordson"försäljes av Bülov & Co, Köpenhamn.22 hkr motor. 2 skärig. Väger 1200 kg.Pris i Danmark 7500 kr. Hastighet framåt 180,73 och 23 meter/minut. Back 67 meter HV =1000/minut. Förbrukar enligt trovärdiga personers utsago mycket både bränsle och smörjolja. Framstående lantbrukare ansåg att jorden sammanpackades för hårt på grund av den höga hastigheten. Sammanpackades för hårt på grund av den höga hastigheten.
Hellefors Bruks AB Lokomotiv 1 tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1883, Kristinehamn. 6-hjulig, 6-kopplad med tankar mellan framplåtarna. Cylinderdiameter: 166, slagets längd: 320, drivhulens diameter: 600, fasta hjulbasen: 1940, spårvidd: 742, allt mätt i millimeter. Ångtryck: 12 atm. Dragkraft: 880 kilo. Vikt i tjänst: 7000 kilo. Kolboxens rymd: 168 kilo. Vattentankens rymd: 565 liter. Befprdrad bruttolast i stigning 1:50 med 12 kilometers hastighet per timme 36 ton exl. maskinen.
Konsthjulet vid Timansbergs gruvor. Överfallsvattenhjul, som med konstgång drev pumparna i Timansbergs gruvor. Vattenhjulet: Diameter 54 fot (18m). Skovelbredd 2,3 fot (0,75m). Antal skovlar 144st. Hastighet 4 varv per minut. Fallhöjd 61,5 fot (20,5m). Vattenåtgång 6 kannor per sekund (15,6liter/sekund). Konstgångens längd 3348 fot (1113m). Gruvpumparna uppfordrade 125 liter/minut. Konstruktör Ingenjör CJ Nilsson, Högåsen, Värmland. Byggnadsår 1880-81. Hjulet och konstgången voro i drift till omkring 1907.
HM kryssare Göta Lejon. Sjösattes 1945 och kostade 100 miljoner att bygga. Vägde 8000 ton och hade en hastighet av 32 knop. Bestyckad med 7 st 15,2 cm kanoner, 6 st 53 cm torpedtuber och ett stark närluftvärn. Hon såldes senare till Chile där hon byggdes om för 50 miljoneroch döptes om till Almirante Latorre. Avgick från Karlskrona 9/12 1971. Hon sänktes i Stilla Havet efter ett kölbrott 1984.
Denna fastighet låg en liten bit nedanför Lyanders på Andersekvior och tillhörde ursprungligen Hemmor grund. Förste ägare var Olof Anders Andersson Laurin född 1811 på Hemmor, gift 1834 med Margareta Kristina född Fredlund 1805 i Alskog. De hade tre barn, varav sonen Hans född 1840 tog över föräldrahemmet. Hans utsågs av Lau kommunalstämma till sockenskräddare. Han var gift första gången 1864 med Anna Elisabet född Mattsdotter 1837 från Botels och andra gången 1865 med Anna Greta född Hammarström 1838 i Kräklingbo. Sonen Rudolf född 1878 från andra äktenskapet och hans hustru Anna Laurentina född Karlsson 1880 från Kauparve tog över. De köpte in en avsöndring 1911 från Anderse Oskar Olsson och byggde upp en liten gård på en ny boplats längre ner mot Anderse. Deras son Ivar född 1909 gift med Agnes född Pettersson 1907 i Eskelhem ärvde gården och efter den adoptivdottern Irma Kylliki född Salminen 1938 i Finland. På bilden ser vi sockenskräddaren Hans Laurin 64 år utanför sin manbyggnad, en inpanelad bulparstuga med nytt spåntak. Frågan är om inte sonen Rudolf tog med sig manbyggnaden till den nya boplatsen och byggde om den till ett snickarglädjehus med källare.
Firande av Barnens Dag i Kalmar 1935 Karnevalståg Barnens Dag är namnet på en svensk välgörenhetsorganisation, som har sitt ursprung i en satsning på barnkolonier sommartid för fattiga stadsbarns möjlighet till en tids sommarvistelse på landsbygden i Roslagen från 1884 på initiativ av folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt efter schweizisk förebild. Året därpå, 1885, bildades på initiativ av kronprinsessan Victoria Föreningen för skollovskolonier. För att möjliggöra fler sommarkolonier på fler platser började man på olika orter arrangera festligheter och aktiviteter för att få in medel till detta. En första Barnens Dagsfest anordnades 11-12 maj 1901 i Casselska parken i Grängesberg och för pengarna inköptes en fastighet på Öddö i Strömstad, dit grängesbergsbarn kunde åka sommartid. Efterhand växte flera lokala Barnens Dag-föreningar fram runtom i Sverige och 1941 bildades Sveriges Barnens Dags ledares förening för samverkan mellan lokalföreningarna. 1967 ombildades föreningen till det samordnande Barnens Dags Riksförbund. Namnet Barnens Dag är varumärkesskyddat av Barnens Dags Riksförbund (BDR). Föreningarna anordnar Barnens dags-firanden, talangjakter med mera och har program för uppmuntran av sjuka eller problemtyngda barn i familjer med dålig ekonomi.
Nockeruds skola. "Beträffande skolområdet i Nockerud beslöts 1894 att indraga en befintlig skola i Pankan ........... lärartjänsten, som även omfattade Grimstorps skola .......... Från och med 1898 inrättades en, fast mindre, folkskola i Nockerud. Lämplig skollokal erhölls genom förvärv av en fastighet från hem.äg. J. Sjögren i Nockerud för 2.150 kr. Så tillkom Nockeruds skola och småskollärare Mathilda Storm anställdes nämnda år som lärare med ett 30-tal barn. Hon kvarstod i tjänst till den 1 juli 1929, då skolformen ändrades till B3 med en folkskollärare för såväl folk- som småskolestadiet. Folke Sundqvist var den siste läraren vid skolan, som indrogs 1936. Då hade en väg byggts mellan Nockerud och Gårdsjö, varför barnen kunde hänvisas till skolan i Gårdsjö." (Eric Wallgren: Skolväsendet i Hova socken, Hova-Älgaråsboken, 1973). Revs 1964. Mathilda Storm: född 1869 7/3, syster till Charlotta Maria Storm, Karl Eks mor. Fadern till Mathilda och Charlotta var gevaldiger (= poliskonstapel, fångförare//MA) och blev ihjälslagen. Flickorna växte upp i Sjötorp 1:1, Fredsberg. Karl Ek besökte vid flera tillfällen "moster Tilda" i Nockerud. En gång (vid sekelskiftet nån gång) fick han då se en man iklädd säckkläder vara tjudrad nära ett hus. Denne kröp på alla fyra och gav ifrån sig hemska läten. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.