Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till NJ Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. Kära lilla Stina wist tycker vell Kristina att jag nu är för svår som aldrig skrifver. Hjertligt tack för brefvet, Jag är nu i min plats igen kom hit den 7 mars första veckan gjorde jag ingenting förstås sedan började jag lite undan för undan jag är rett stark nu, men troligen går jag hem någon gång i maj. Doktorn säger att jag måste gå. Ja Kristina mitt herrskap har vare snellare än jag kan i ord omtala, tänk allt de gjordt för mig sedan jag blef sjuk. Är Erat herrskap borta ännu. underligt att fru K. kom sig för att resa - skrif snart lilla Stina. Kära helsningar följer med från Sara. Helsa Nellie så gott."
Tvåvånings bostadshus med affärslokaler i bottenvåningen, Joh. Söderbergs Klädeshandel. Två automobiler på Järntorget. Teaterdirektör Liander. Den vänstra bilen är en Scania-Vabis från ca 1911 som registrerades den 26:e februari 1916 på reg.nr. T27 och ägdes av åkeriägare Axel Bergman i Örebro. Den har förmodligen tidigare haft ett annat nummer i T län, men oklart vilket. Axel hade i alla fall kvar bilen till 1921. Därefter följde ett antal ägare innan bilen skrotades 1925. Den högra bilen är en sexcylindrig Overland som registrerades den 24:e september 1919 på reg.nr. T312. Även den ägdes av åkeriägare Axel Bergman. Han hade kvar den till 1922. Därefter gick den hos Norra Droskstationen i Örebro och sedan hos åkare Karl Oskar Johansson i Rynninge, för att sedan skrotas 1930.
'Större och mindre myror äter på ett fikon. :: :: Text till bilden: ''Jag hade lagt ut några fikon till tork, kanske 20 meter från stranden. Efter några timmar hade diverse flygande kryp hittat hit, samt mängder av stora svarta myror. Ungefär så stora som svenska hästmyror. Individstorleken växlade betydligt. De större myrorna hade soldatkaraktär så att säga, deras opropotionella huvuden var utrustade med enorma bitverktyg. Myrorna bet inte sönder fruktköttet istället delade de fikonet genom att dra ut cellerna en efter en. Först bet de ett snitt runt cellens cirkelformiga ytteryta, sedan tog de tag med käkarna och segdrog tills fiberna lossnade och åkte ut. Därefter satte sig myran på baken, vek in bakkroppen och ställde sig i krum och i denna ställning arbetade den samman de sega och smetiga fruktfiberna till en kulformad klump som den drog iväg med. Jag tog inte reda på vad de sedan gjorde. Bör ha haft underjordiskt bo. Terrängen runtom var trädlös. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6989:1-9.'
'Vy från Bragebacken och ut mot Slottsskogsvallen och Änggården. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 5010. Bildtext där: :: Bragebacken har varit Göteborgs enda skidhoppsbacke sedan 1902 då den först stod klar. Den äldre bilden är tagen av Göteborgs Illustrationsbyrå någon gång efter 1923, då backen byggdes om. Detta gjordes eftersom det skedde en snabb utveckling inom skidhoppningen vid denna tid. Samtidigt byggdes även rejäla läktare i granit, vilka syns tydligt på den nytagna bilden. Året innan hade Slottsskogsvallen invigts. Denna till höger i bild och där sker sedan många år start och målgång för Göteborgsvarvet. Nedanför backen går Margretebergsgatan och på andra sidan låg lägenheten Margreteberg, till höger på gamla bilden. :: :: Idag är hopptornet gräsbevuxet liksom läktarna som inte längre fylls av skidhoppstävlingars åskådare. Numera fungerar bragebacken främst som utsiktspunkt och pulkabacke. Frisbeegolfbanan är placerad i dess omgivning.'
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.