Låssa 85:1
Från 299 kr
Börstil 198:1-2
Börstil 40:1
Husby-Långhundra 156:1
Växjö
Visby 26:1
Östervåla 362
fotografi
Placeringen av Linköpings konserthus har en lång och delvis infekterad historia. Ett tidigt förslag var ytan invid Linnéskolan. Idén somnade dock in och 1974 lade en ny kommitté förslag om lokalisering till Trädgårdsföreningen. En känslig fråga som väckte starkt opinion för och emot och som möjligtvis resulterade i att den gamla befintliga restaurangen eldhärjades 1977. Andra föreslagna placeringar var bryggeritomten i kvarteret Palmen, i det intilliggande kvarteret Konsuln, Folkets park och i ett läge mot Museiparken strax norr om Konsistoriehuset och Rotundan. Slutligen bestämdes Museiparkens västra del. Här området i december 1984, kort före byggstart.
Torghandel på Varbergs torg. Bild 1 föreställer Eric Johansson, "Bossa-Eric", i arbete vid sin slaktvagn. Troligen har han lånat ut sin kamera. Bild 2 visar säljare och köpare vid en torgbod med Rådhuset i bakgrunden. Bilden är tagen före 1945. Bild 3 visar en man som sitter vid "Brännvinsringen". Intill honom står till vänster i bild en sockerlåda och en cykel. Till höger om honom står renhållarens sopvagn. Han skymtas med sin kvast bakom staketet. Bilden är tagen mot norr före 1937, då ringen flyttades från torget. Mannen finns även på bildnr F4730 från samma tillfälle.
När Kungsgatan lades ut i Linköping från mitten av 1800-talet, vinnlade sig stadens styre att kanta den med praktfulla hus. Vid tiden utgjorde gatan stadens bebyggelsemässiga gräns mot norr och man önskade bjuda ett gott intryck för resande med järnvägen. Tågbanan och stationens placering medförde att besökare mötte staden från ett nytt håll och det förklarar de arkitektoniska krav som även vidare kom att ställas på områdets bebyggelse. Kungsgatan 35, i hörnet Kungsgatan-Klostergatan, är ett gott exempel på den första generationens hus som väl följde kraven. Foto omkring 1905.
Vi ser Jakob Hanssons ladugårds baksida ut mot norr. Här ser man tydligt att vänstra halvan bestod av ett dubbelt fähus, den fanns säkert behov av mera utrymme, så därför byggdes det en fähusdel utanför tröskhuset, se Bild 1101. Högra delen var lada. 1936 byggdes ladugården om med foderloft av trä täckt av spåntak, senare plåt. Byggnaden finns kvar. Till vänster om ladugården är en port, den var nog både ämnad att hålla djuren på rätt sida och att skydda gården från hårda nodliga vindar och snödrivor. Längst till vänster står en bulbod med en liten lucka, troligen en gödsellucka. Kanske var den grishus?
Masse har gått ut på åkern norr om gårdsparten och tagit an bild av ladgaveln och tröskhuset. Ladan var byggd i bulteknik så som brukligt var, man ser bandskallarna sticka ut i hörnet. Ladan har sen höjts med ett foderloft i resvirke och fått moderna fönster. Tröskhuset ser ut att vara höjt precis när bilden togs, panelen är ännu inte målad och halmen mot tröskhustaket ser helt ny ut. Taket är lagt med papp i liggande vådor, ovanligt nog. Tröskhuset har fått portar och fönster, vilket visar att man rett in det för andra ändamål. I förgrunden står det en jämn och tät bandtun.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.