Constanz.
Från 299 kr
Nürnberg. Erker (>>Chörlein>>), Pfarrgebäude von St. Sebald
Nürnberg. Gänsemännchenbrunnen
huicholindian, gruppbild, man, kvinna, fotografi, photograph@eng
huicholindian, personporträtt, fotografi, photograph@eng
huicholindian, man, kvinna, fotografi, photograph@eng
arbetarstadsdel, rivet, gata
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Ett hus med många funktioner. Uppfört på 1820-talet som sockenmagasin för Kuddby församling och använd som sådant till den så kallade spannmålsbalkens upphävning 1853. Därefter fick byggnaden ny funktion som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Efter att Åkerlidens ålderdomshem stod klart 1933 användes lokalerna som skola, slöjdsal och skolkök. Från år 1974 disponerar Björkekinds hembygdsförening byggnaden.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1936. Motiv av Det första svenska postångfartyget, hjulångaren "Constitutionen". Gick på 1820-talet mellan Ystad och Stralsund. Byggdes 1822-23 å flottans varv i Karlskrona. Maskineriet av Samuel Owen. Såldes av postverket 1838. Till svenska postväsendets 300-årsjubileum. 1636-1936.
Bell-Lancaster-metoden. Metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Andrew Bell och Joseph Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=
Bell-Lancaster-metoden, metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Bell och Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id= Arkitekt Drott Gyllenberg.
Mangårdsbyggnaden till gården Stänkelsås 1:1. Hemmanet Nr 1 Stänkelsås har ända sedan 1600-talet varit delat i tre gårdar, varav två består och ligger grannar. Stänkelsås har bebotts av åtskilliga kaptener och annat sjöfolk. Boningshuset uppfördes på 1820-talet (kallat Östra eller Stora Stänkelsås).
Mangårdsbyggnaden till gården Stänkelsås 1:1, gången fram till entrén. Hemmanet Nr 1 Stänkelsås har ända sedan 1600-talet varit delat i tre gårdar, varav två består och ligger grannar. Stänkelsås har bebotts av åtskilliga kaptener och annat sjöfolk. Boningshuset uppfördes på 1820-talet (kallat Östra eller Stora Stänkelsås).
Gamla kyrkogården i Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska Kyrkan.)
Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska kyrkan.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.