scener, övriga
Från 299 kr
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
'Jättemyrstack, omkrets vid marken ca 10-11 m , 3 m hög. :: Tidningsurklipp på baksidan av montaget lydande: :: ''En väldig myrstack finnes i en af skogarna strax öster om Växjö. Den når en höjd af nära tre meter och har en omkrets vid marken av minst 10 a´11 meter. Formen är regelbundet höstackliknande. En hel mängd myrvägar leda från stacken ut i skogen, där de grena ut sig åt alla håll. Äldre personer, som besett stacken, säga sig aldrig ha sett dess make berättar Smål. P:n.'''
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild på ladan som byggs om till ett teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild, tre av dem är på olika ställen och på olika våningar på byggnadsställningen som arbetar med huset, och en person står på marken och arbetar. En stege och några plankor står lutandes mot byggnadsställningen. I bakgrunden ser man träd sticka upp och på marken finns plankor som är upplagda en engångspallar i trä.
Flygvapenmuseums initiativtagare överste Hugo Beckhammar framför museets främsta klenod, en Niuport jagare från 1912. Den uppgavs vara världens enda bevarade exemplar. Planet var en av de första som dåvarande flygkompaniet på Malmen använde. Bilden är från februari 1956. Flygvapenmuseum hade i starten sin hangar i Ryd, senare flyttade man museet till Malmslätt i närheten av Helikopterflottiljen Malmen. Flygmuseet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Foto av officerarna Södersten och Michelson samt en ung pojke som håller i en stor tuba, troligen är han en del av musikkåren, samt en hund som ligger lugnt på marken mellan männen och pojken. Text i album: "Den minsta med den största".
Kronobergs slottsruin utanför Växjö. Hörnet mellan västra längans norra del och nordvästra kanonrondellen (den sk frustugerondellen). På marken syns spåren av det murverk som framkom utanför den västra längan vid undersökningar år 1939. (se Tuulse 1951:24, 30 och PL II)
Bild 1o 2: En morgon fick vi se en man häcka i vår tall i Digesgård. Bild 3 o 4: Fast det visade sig vara en el-arbetare på taket av sin grävmaskin. Det luftburna elnätet skulle tas ner och ledningarna grävas ned i marken. Bild 5: Det vart långa diken överallt i Digesgård. Bild 6: Många meter ledningar skulle ner i jorden.
Severin och Alida Torsson är på väg med häst och vagn till Sjönevads marknad för att sälja sina föl. De stannade till på Tornareds gård, där fotografen bodde, och lät fotografera hästarna. Severin var född på granngården Tranehult. Gården lades ner då kronan köpte marken som sedan blev Kila kronopark.
Anna Söder, Friskagården, Friska Bengtsa, Getterön 1170, på Getterön, äldst av gårdarna. Getterön Fjärde vik. Artikel i samband med bilden publicerad i Varbergs Tidning 1958-08-13. I handen håller Anna Söder ett träkors som förr i tiden troddes skydda mot nöd och olyckor. På marken står en mjölkkanna och två spänner.
Snickaregatan i Linköping i höjd med kvarteret Braxen. Fotoåret 1965 hade många av kvarterets hus rivits för att ge plats för det nya EPA-varuhuset och fler skulle komma att jämnas med marken. För de gamla trähusen Snickaregatan 20 följt av nummer 18 fanns ingen nåd.
Förläggningen på Kungsholmen vid Hovjaktvarvet för Svea ingenjörkår. Befäl och underbefäl vid Kungl Svea ingenjörbataljons instruktionskompani 1890-91. Bakre raden 4:e fr v: officersaspirant Rabe, övriga okända. Mellersta raden fr v: ?, ?, ?, sergeanterna Grönberg, Selmander och Carly, distinktionskorpralerna Werner och Lindström. Främre raden fr v: underlöjtnant de Champs, löjtnant Enblom, kapten Zethelius, löjtnant Thörnell, fanjunkare Ågren. Sittande på marken: okända. Bilden tagen framför Stabsbyggnaden.
Anundsjö socken. Remmarbäcken: Icke bränt hygge strax norr om Remmarbäcken. Rutsådd tall 1908, sådd tall och gran 1912. Stark tillväxt å efter avverkningen kvarlämnade frötallar och smågranar. Vacker naturlig föryngring och kultur. marken lerblandad "minna" (?). Foto: oktober 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 40 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Masse har arrangerat denna bild av en stubbrytare som har en ram på marken för att spelets ben inte skall sjunka ner i jorden vid uppbrytningen av stubben. I bakgrunden står ett stensläp. För ovanlighetens skull talar Masse ordentligt om vem som är vem, men en gubbe fattas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.