Sedan tillkomsten av utsiktstornet Belvederen har detsamma varit en populär utpost för fotografering. Här ett av Linköpingsfotografen Didrik von Essens mångtaliga panoramor. Detta daterat 1898.
Från 299 kr
Vykort som avbildar en av de två saluhallar som vid tiden låg invid Nya torget i Norrköping. Hallen på bilden uppfördes 1899 av AB Norrköping Saluhall efter ritningar av arkitekt John Franzén och stadsarkitekt Karl Flodin. Byggnaden låg då som alltjämt vid korsningen mellan Kristinagatan och Trädgårdsgatan. Ett krav på bättre hantering av kött och fisk i slutet av 1800-talet ledde till uppförandet av fyra saluhallar i staden.
Linköpingsvy som trots sina tekniska brister kan skänka betraktare glädje. För tagningen hade linköpingsfotografen Didrik von Essen med förmodad möda tagit sig upp på berget i Risbrinken. Kameran riktade han nära nog mot norr och fick i förgrunden med den då sparsamt bebyggda stadsdelen Hejdegården. Landsvägen som slingrar i förgrunden motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. Bilden är odaterad men kan utifrån aktiviteter i bilden knytas till år 1913.
Vy mot kvarteret Dukaten i Linköping. Närmast till vänster ses det så kallade Sundbergska barnhemmet. Initiativet hade tagits av garvare Gustaf Sundberg och dennes maka Carolina Wilhelmina som förlorat sitt enda barn, den blott 12 år gamla Gustaf Viktor. Av parets kvarlåtenskap bildades Sundbergska stiftelsen som kom att driva två barnhem, ett för flickor invid Barnhemsgatan och ett för pojkar i byggnaden på bilden, vilken stod färdig 1891. Villan till höger uppfördes av bankdirektör Bernhard Söderbaum och stod klar år 1900.
Panorama över Linköping. Vy mot norr. I förgrunden bebyggelse inom stadsdelarna Risbrinken och Hejdegården.
Trots brister i utförandet och tidens tand bär denna sällan sedda vy mot Linköping stora värden. Utblick över det ännu närmast obebyggda delarna av Tannefors mot staden i nordvästlig riktning. Odaterad bild som preciserats till 1913.
År 1926 revs delar av den äldre träkåkbebyggelsen i kvarteret Däckeln. Östergötlands museum var där för att dokumentera den rest kvarteret bar av det gamla Linköping som nu skulle bort. Bland fotografierna togs denna gårdsinteriör av husen i hörnet av Nygatan och Klostergatan. I bakgrunden reser sig makarna Linds vid tiden nyuppförda fastighet. Parets efternamn klingar för Linköpingsbor välbekant i sammanhanget av bagerier och konditorier.
Entrén till Norrköpings Förenade Bryggerier på Garvaregatan 10 i Norrköping. 1912 slogs Norrköpings mindre bryggerier ihop till Norrköpings förenade bryggerier och verksamheten koncentrerades till det stora komplexet på Garvaregatan. Här producerades ett tiotal olika ölsorter och ett tjugotal läsksorter. Bryggeriet lades ner i början av 1970-talet och bryggeriet är idag ombygt till bostäder. Vy mot nordost.
Kvarngatan 13 i Norrköping. Tidigare huvudbyggnad i det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på den gamla garveritomten. Kvarngatan 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot öster.
In på gården till Nygatan 18 i Linköping. Exempel på den enkla bostadsstandard som kunde råda i svenska städer långt in på 1900-talet.
Parti av Norrköping från Järnbrofallet. Kolorerat brevkort från omkring förra sekelskiftet.
Odaterad vy över Järnbrofallet vid Gamlebro över Motala ström i Norrköping. Till vänster löper Järnbrogatan från Swartziska huset mot bebyggelsen inom nuvarande kvarteret Paraden.
Motalavy från tiden då förra seklet var ungt. Utblick från nordost med Motalaviken i bakgrunden. Längst till höger i bilden ses stadens gamla rådhus, som senare kom att få Stadshotellet som granne. Odaterad bild från 1900-talets första del, dock tidigast 1902.
Panoraman över Linköpings då södra delar. Utsiktsplatsen var den för inte minst fotografer populära Belvederen. Markörer i bilden daterar den till 1893.
Hit men inte längre var Linköpings utbredning mot norr så sent som 1911. Korsningen Platensgatan-Kungsgatan med Hotel Lindberg (senare Hotell Palace) närmast betraktaren.
Den från Vetlanda bördige köpmannen Bertil Tielman inflyttade till Linköping 1929 för att efter en tid grunda en pappersindustri och partiaffär på Platensgatan. Bilden visar företagets senare lokal på Industrigatan med kontorsingång från Östgötagatan.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
Parti av Vistenagatan i Skänninge. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1967. I fonden skymtar Stadshotellet.
Utblick mot Stora torget i Linköping. Vy från Bokhållaregatan. Tiden är omkring 1965.
Del av bebyggelsen inom kvarteret Dalkullan i Linköping. Närmast Hamngatan 20, därefter 18 som kommer att rivas en tid efter fototillfället. Vy mot nordväst från Ådalagatan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.