Fyra detaljer av det så kallade Wrangelskåpet, Augsburgerarbete daterat 1566. Landesmuseum für Kunst. und Kulturgesichte, Münster. Efter Möller. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ F 694. Snälltåg. Byggår 1949. Loken som fick littera F sattes in i de snabba fjärrtågen, då kallade snälltåg, mellan Malmö-Stockholm, Malmö-Göteborg och Stockholm-Göteborg. F-loken användes också i tågen Stockholm-Oslo.
Vykort med ett flertal motiv. 1. Ett av de så kallade 'blomstermåla-loken'. 2. Kung Oscar anländer till Särö station. 3. Det tidigare stationshuset under 1960-talet. 4. Interiör från den tidigare väntsalen.
Några män arbetar i det så kallade Nubbaberget vid Mariebo i Jönköping. Namnet fick det av att man högg "nubbsten", små kvadratiska stenar som användes till gator och trottoarer.
1848 köpte bröderna Lundström några åkerlyckor väster om den så kallade lägenheten Strand. Det blev platsen för Jönköpings tändsticksfabrik. Den första fabriksbyggnaden kunde tas i bruk samma år. Idag används den gamla huvudbyggnaden som Tändsticksmuseum.
Barnarpsgatan 44 i Jönköping, det så kallade "Borgarhuset" eller "Minnet". Huset uppfördes med medel från handlanden A. Bergströms testamente på 1850-talet och var ett av Jönköpings första bostadshus av sten.
Västra Torget i Jönköping. Två pojkar leker vid vattenhon, som fanns för att stadens hästar skulle kunna vederkvicka sig. Husen i bakgrunden är Tändsticksbolagets arbetarbostäder, de så kallade Bostäderna.
Fotografi från låda märkt Bernt Balchen. Balchen var norsk-amerikansk flygare, polarforskare och militär. Motiv av Balchen och Lincoln Ellsworth på Hawaii 1934. Båda har de tradtionella blomsterkransarna, kallade Lei, runt halsen.
Vy av Motala Ström vid Motala Mekaniska verkstad. Byggnad tillhörande doktorns bostad, badhuset med byggnad tillhörande Herman A. Nyléns bostad 1877 och 1878. Huset i fonden, den så kallade Vilkengsborg och huset till vänster Ingenjör Otto Nyströms villa.
AB Bofors Nobelkrut. Malning av bomullskrut (nitrocellulosa). På läktaren till höger står två så kallade holländare av samma typ som användes vid pappersbruken. Till vänster en kokare för särskilda experiment. 1905.
Skrivet på vidhängande papper: 4-de stediet. Båtbyggare Stjärn på Galtö, Bohuslän, hugger till och lägger in intimmren, förr kallade bred, vränger, numera spant. Fotograferat av: G.B.G. historiska museum Fotot är taget: 1929
Vägen i Drageryd, som kommer från Lillsjödal och Blankebro (förening vid gården i bakgrunden). Till vänster översta byggnaderna i den koncentrerade delen av byn. Till höger bortom gärdesgårdarna det så kallade Skattegärdet. Fotot taget från Höge backe.
Den så kallade Dackeön i sjön Hjorten, Rumskulla socken, foto 1890-talet. Längs ena stranden finnas i vattnet ekpålar till skydd. På holmen en större grop eller sänka, vari lär ha hittats förrostade "sablar".
Den så kallade Faregrind eller annan grind (troligare) på den plats, som vid storskiftet på utägorna utgjorde en av huvudpunkterna på gränslinjen mellan Drageryds och Valåkra byar, och som därvid betecknades med namnet Fagegrind.
Kalmar Järnvägars lok nummer 102 jämte Kalmar Brandkårs ångspruta i aktion vid brand i magasin på kajen i den så kallade Bågen på vägen ut till Tjärhovet. Till vänster skymtar kallbadhuset omkring 1920-21.
Detalj av den så kallade Samariterbrunnen i Friburg i Schweiz, omkring 1550. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Avbildning i gouache föreställande fälttecken tagna som troféer av svenska armén. De avbildade fälttecknen, så kallade tjechol, finns bevarade i Armémuseums samling (ej den längst till höger i bild), för mer information, se relaterade objekt.
Litografi med jaktscener, boendemiljöer och renhållning samt porträtt av "The tallest woman in the world" den så kallade Sor-Stina i Malå. Tryckt i Edinburgh före 1800-talets mitt. Format 50 x 65 cm.
Gruvan den så kallade Stöten. Falun Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet. Förmodligen var han även anställd på föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.