Gamla kyrkogården i Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska Kyrkan.)
Från 299 kr
Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska kyrkan.)
Vykort, "Sannarp" med noteringen "S. om Hjuleberg, invid Årstad, s.o. om Katrineberg". Troligen är detta den 1700-talsbyggnad som kallades Hvitfeldska huset, efter att godset 1679 kommit i Sophie-Amalie Rosencrantz ägo, änka efter översten Tönne Jacobsen-Hvitfeldt. Deras två söner Jörgen och Hartvig ärvde Sannarp efter sin mors död 1707. De sålde gården 1725 till dess förste svenske ägare: Carl-Otto Lagercrantz. Konstnären Per Hörberg anlitades för att dekorera några rum i Hvitfeldtska huset, troligen på 1780-talet. Han målade även altartavlan till Åstad kyrka, på väv tillverkad på Sannarp, vilken skänktes till kyrkan av Fredrik Lagercrantz. Hvitfeldtska huset revs när dåvarande huvudbyggnaden byggdes till 1902.
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström, Sölve Göransson och Ulf Erik Hagberg med okänd i närheten av Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström och Sölve Göransson med okänd vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström och Sölve Göransson med okänd i närheten av Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström, Sölve Göransson, Ulf Erik Hagberg med okänd vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johanneskapellet är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ark med tre monterade foton och text: "Igaliko betyder den tidigare kokplatsen. Igaliko ligger innerst inne i Igaliko-fjorden, norbornas Einars fjord. Ligger på en slätt som är fullt med ruiner från nordmännens andliga centrum Gardar. Vi ha kommit vandrande från Erik den Rödes fjord och stå nu uppe på landryggen och se ner mot Einars fjord. En betagande vacker utsikt med den blå fjorden, se snötyngda fjällen och så bygden där husen avtecknar sig mot den gröna marken. Bebyggelsen här härstammar från 1780-talet. En norsk bonde Anders Olsen gifte sig med en eskimå och grundade en ny bosättning. år 1960 bodde här 117 personer fördelade på 22 hushåll."
Kyrkan i Blädinge ligger på en höjd inte långt från sjön Salen. Den uppfördes troligen under senare delen av medeltiden som en rektangulär kyrka med klockstapel av trä. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Under kyrkgolvet finns murade gravkamrar där personer från 1500- och 1600-talen tillhörande adelssläkter vilar. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoftet från släkten Mörner. Bl.a. landshövdingarna Carl Stellan Mörner och Carl Mörner. Även stoftet av statsrådet Axel Otto Mörner finns här. På kyrkogården finns även gravplats för den Gyllenkrokska släkten, författarinnan Blenda Sylvan och Bror Cederström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.