Mangårdsbyggnaderna på Mostorps egendom omkring 1902, den äldre i trä från omkring sekelskiftet 1800 till vänster och den nya i sten som stod klar år 1880. Godsets folk poserar både på veranda och balkong och mellan husen står ett hästekipage med kusk. I förgrunden brusar Mostorpsån med kvarnen och dess hjul till vänster. Ägare var då Rolf von Braun, gift med Ester von Segebaden som var dotter till Ludvig von Segebaden vilken 1854 köpte Mostorp och slog samman det med fyra andra äldre gårdar. Därmed blev Mostorp en av Hallands största gods. Han lät uppföra slottet till ritningar av arkitekt Thorvald Bindesböll och lät dottern och mågen ta över år 1893.
Från 299 kr
Interiörbild av Rydöbruks kapell som ligger på en höjd ovanför Nissan, lite utanför samhället. Korparti med altare, altartavla av Erik Olson och predikstol med fyra evangelister tillverkad av Walter Bengtsson. Rydöbruks kapell är uppfört 1957-1958 efter att kapellet från 1922 på platsen brann ner till grunden den 10 april 1957. Endast klockstapeln från 1925 klarade sig undan elden. Exteriören byggdes upp exakt som den gamla utifrån originalritningarna av Karl Martin Westerberg. För den nya interiören fanns redan ritningar, som upprättats 1954 inför en tilltänkt renovering.
Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund. Foto 1939-07-06
Den korta Kamplyckegatan i Linköping har aldrig rymt annat en få adresser. Som ett resultat av rivningar i området har de blivit än färre. Trots sitt läge helt intill gatan bar bildens hus dessutom adressen Skolgatan 20. Oavsett ett av de hus som jämnades med marken under rivningsvågen. Huset var byggt omkring år 1890 på initiativ av banvakten Anders Gustaf Andersson och hustrun Anna Carolina Mård.
Linköping 1965 och ett av många exempel av rivningsytor i staden vid tiden. I kvarteret Braxen hade byggnadsarbetena av det gigantiskt EPA-varuhuset med vidliggande kontorsytor påbörjats. Byggnadskomplexet skulle komma att fylla närmast hela kvarterets utbredning och därtill krävdes omfattande rivningar av den föregående bebyggelsen. Här en vy längs kvarterets sträckning utmed Snickaregatan, där de gamla trähusen Snickaregatan 18 och 20 stod i tur att rivas.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Åre 5:1
Åre 151:1-2
Åre 208:1
Åre 180:1-3
Åre 368:1
Åre 206:1-2
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders- och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England (jämför Sigurdsristningar). Inskriften lyder: siriþR kiarþi bur þosi muþiR alriks tutiR urms fur salu hulmkirs faþur sukruþar buata sis. Vikingatida svenska runor används, 'bro' stavas 'bor'. En ordagrann översättning lyder: "Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make." Tillkomsttid, cirka 1000 e.kr. (Hämtat från Wikipedia)
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England. Ristningen begränsas upptill av två djur med drakhuvuden vända utåt, sammanbundna vid svansarna i bildens mitt, utan runor. Djuret nedan, som innehåller skriftens alla runor, delar sitt huvud med draken ovanför, medan kopplet är öppet vid dess egen svans på motivets motsatta sida.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.