Den så kallade Asklundska villan i Linköping är uppkallad efter byggherren, tobaksfabrikören Ernst Asklund. Byggnaden stod klar 1894, uppförd efter ritningar av P A Löfgren och Gustaf Paulsson i Norrköping.
Från 299 kr
Belvederen med sin utsiktsplats har sedan tillkomsten år 1880 varit en populär position för fotografer. Här ett exempel ur Didrik von Essens hand med kameran riktad i en nära nordlig riktning. Foto omkring år 1900.
Parti av Järnvägsgatan i Linköping. Till vänster bortom träden skymtar Linköpings järnvägsstation. Närmast till höger ligger de så kallade Järnvägsbostäderna följt av Park hotell och bortom korsningen med Järnvägsavenyn reser sig Överstehuset. Upplysningsvis revs Järnvägsbostäderna 1958 för att ge plats för postorderföretaget Gunnars fabriker.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. Bilden visar gårdsinteriör från Storgatan 5 och fokuserar på den garagelänga som inom kort kommer att rivas.
1977 genomfördes en omfattande sanering av den äldre och uttjänade bebyggelsen inom kvarteret Decimalen i Linköping. Ytans norra del skulle ge plats för ett nytt bankhus och samtidigt möjliggöra breddning av gatan. De återstående husen på bilden bar vid tiden ännu gatunumren 22 och 24, men kom inom kort att rivas.
Storgatans nedre del som den tog sig ut fram till det sena 1970-talet. Bland flertalet butiker är David Carlssons speceri- och bosättningsaffär särskilt ihågkommen av äldre linköpingsbor. Inom några år från fototillfället kommer närmast all bebyggelse inom kvarteret Decimalen att rivas för att ge plats för ett stort bankhus. Den äldre bebyggelsen inom kvarteret Braxen, mitt emot, har vid tiden redan gått samma öde. Nu sträcker sig varuhuset EPA längs kvarterets del mot Storgatan.
Gatuhörn i Linköping från svunnen tid. Närmare bestämt vid Stora torgets sydöstra hörn där Tanneforsgatan mynnar ut. Enligt affischeringen visade Mohriska och Central vid tiden spelfilmen "Kvinnan som du gav mig" med sverigepremiär år 1920, vilket sannolikt daterar bilden. Vem som ser ut att ha förestått Linköpings Råvaru AB har inte klargjorts inom ramen för denna presentation. Under alla omständigheter var verksamheten på upphällningen vid platsen. Inom kort skulle tomten rivas av för att ge plats för det så kallade Affärspalatset.
Nygatan 3 i Linköping. Vid tiden för bilden ägdes och beboddes huset av ångbåtsbefälhavaren och sedermera vedhandlaren Johan Constans Svensson och dennes maka Kristina Karolina Karlsson. Vy från sydost.
Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Parti av Klostergatan i Vadstena. Året är 1933 men miljön har inte förändrats till dags dato. Då som nu är bebyggelsen densamma. I fonden reser sig Rödtornet till den forna sockenkyrkan, sedermera skola, för stadens landsförsamling Sankt Per.
Vy över Linköping med blicken vänd mot nordost. I förgrunden hus i den norra delen av stadsområdet Sandbäcken. Bortom den täta växtligheten till vänster ses Linnéskolan.
Rivningsarbete inom kvarteret Badhuset i Linköping. Tomten ska ge plats för Östgötens tidningshus. Vintern 1947.
Storgatan 20 i Linköping rivs 1977. Huset från 1800-talets början eller tidigare var ett av flera som vid tiden raserades inom kvarteret Decimalen för att ge plats för nytt och möjliggöra breddning av gatan.
Vy längs Stolplyckegatan som då som ännu avgränsar bostadsområdet Stolplyckan från Magistratshagen. Efter 1970-talets omfattande rivningar och vidare nyproduktion i området har gatan försvunnit som namn och istället blivit cykelbana.
En bit av Storgatan i Söderköping. Vy från Hagatorget med kameran riktad norrut. Fastigheten i blickfånget är rivet och ersatt med Storgatan 9.
Ett exempel på oförändlighet utmed Storgatan i Söderköping. Storgatan 4 visar lyckligtvis prov på många bevarade hus i staden. Foto 1963.
Smedsgränd i Söderköping som miljön tog sig ut 1963. Vy från Storgatan.
Parti av Storgatan i Söderköping med kameran riktad norrut. Till vänster i bilden ses en del av gatans långa länga numrerad 4. Närmast till höger Storgatan 7 som alltjämt inrymmer Söderköpings bokhandel, sannolikt landets äldsta öppethållande. Foto 1963.
Follingegatan i Skänninge en snöslaskdag 1959. Vy söderut från korsning med Brogatan.
En av de tidigaste betongbroarna uppfördes 1901-1902 av AB Skånska Cementgjuteriet. Bergsbron är en monumental valvbro i flera spann byggd i stenbeklädd betong. Bron binder samman stadsdelarna Nordantill och Berget varifrån bron troligen fått sitt namn. I bakgrunden skymtar det höga brandtornet i jugendstil från 1904 ritat av arkitekten Knut Pihlströms (1875-1940). Vy mot sydväst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.