Det ljusa huset på bilden tillhör Fritjof Andersson med familj. Fritjof Andersson var född i Lunnestaken och hade själv byggt huset på Nornan 9 i början på 1900-talet. Hans fru Alma kom från Brevik och arbetade som sömmerska under den tiden de bodde i fastigheten. Dottern Elvy berättar att man sålde fastigheten i Strömslund när en av jordbruksfastigheterna i Hasselbacken vid Öresjö blev till salu. Elvy berättar att man då flyttade från ett nybyggt hus med elektricitet till ett gammalt hus på landet utan bekvämligheter.
Från 299 kr
Flygbild som vykort, "S:t Lars kapell, Åsa. Flygfoto." Vy över kapellet och människor på rad utanför. Arkitekt var Johannes Olivegren som vunnit en småkyrkotävling 1954 och kapellet uppfördes i juni 1955. S:t Lars kyrka (som den benämns idag) blev den första av totalt arton kyrkor som Olivegren skulle komma göra ritningarna till. I början av 1950-talet byggdes flera småkyrkor i Göteborg av överblivna militärbaracker och så även S:t Lars. Stommen består av en barack som tidigare tjänstgjort som manskapsbod på Hisingen och i övrigt av en enkel träkonstruktion i gran.
Lammhults herrgård, som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna! 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Sedan 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, har gården direkt eller indirekt varit i släkten Gyllensvärds ägo.
Jätsbergs herrgård, en av de äldsta herrgårdsbyggnaderna i länet, blev år 2000 förklarad som byggnadsminne. Den stora blå herrgårdsbyggnaden i trä har byggts till i omgångar, flyglarna vid 1800-talets början, men grund och första våning har sitt ursprung från mitten av 1600-talet. Till vänster om corps-de-logiet ligger ett vitt stenhus. Det är det gamla brännvinsbränneriet som senare blev mejeri, från 1842. Medlemmar av adelssläkterna Gyllenkrok och Rappe har varit ägare till gården. Familjen Lysén gjorde gården känd för sin svinuppfödning på 1940-talet.
Herrgård, Skeda. Gården Skeda var från början av skattenatur men upphöjdes till frälse 1623, då den förvärvades an Anders Grip-Gyllengrip. Den reducerades till kronan 1691 eller 1692 och skatteköptes sedermera samt innehavdes länge av bönder. Sedan gården 1824 förvärvades av Johan Fredrik Freidenfelt fick den åter herrgårdsstatus. Efter Freidenfelts död 1841 förvärvades gården av hovjunkaren Carl Gustav Theodor Hedenstierna. Tidigare ägare till Sälleberg gård (1836-1842). Bosatt på Skeda 1843-1854. Han var far till den legendariska redaktören för Smålandsposten, Alfred Hedenstierna, "Sigurd". Född på Skeda 12/3 1852 död Stockholm 12/10 1906.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
Vy över centrum i Åseda. Den äldsta delen av den nuvarande kyrkan är sakristian som antas vara byggd under senare delen av 1100-talet. Det är däremot ovisst om dåvarande kyrkan var en trä- eller stenbyggnad. Det befintliga långhuset byggdes under slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Det var av salkyrkotyp i likhet med Sjösås gamla kyrka. Under 1600-talets slut genomgick kyrkan yttre och inre renoveringar, men den större ombyggnaden som gav kyrkan det utseende den har i dag ägde rum 1796-1803. Carl Fredrik Adelcrantz vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningar baserad på ett utkast av kyrkoherden Samuel Heurlin.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Vy över dåv. Röda Korsets sjukhem (Linneahemmet) , nuv. Öjaby herrgård. I början av 1900-talet användes herrgården som ett vilohem för arbetande mödrar med många barn, där de fick lite semester från barn och hem i den vackra herrgårdsmiljön med naturen inpå knuten. Röda Korset fick sedan herrgården med nuvarande hus och befintlig mark som en gåva 1950. Röda Korset har under årtiondena erbjudit ett vilohem för nyförlösta mödrar men herrgården har även nyttjats som kursgård och för äldrevård. 2002 köptes anläggningen upp för att användas till konferensverksamhet.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades emellertid grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar.
Flygbild. Glommens hamn med fiskebåtar och fritidsbåtar, magasin, sjöbodar och omgivande bostadsbebyggelse. Ute på näset står Glumstenen, flyttblocket från istiden som gett fiskeläget Glommen sitt namn, anlagt på 1880-talet. Till en början kallades då både stenen och platsen för Glummen. Stenen har varit ett landmärke för sjöfarare i alla tider. I isländska skrifter benämns den som Glaumstein. Ordet "glum" stammar från något av de fornnordiska orden glaumr, glumr som betyder larma, bullra. Förr användes ordet "bullersten" om flyttblock (på engelska "boulder"), vilket också har koppling till ordet "bumling".
Vykort, "Strandbad vid Varberg". Vy över klipporna på Goda Hopp, herrarnas nakenbad i Varberg. Till en början var det småpojkar som badade nakna här vid badplatserna Goda Hopp och Djupa Dräkt utanför staden. Nakenbadande vuxna män var i regel arbetare som inte hade råd med badkläder, i den mån de ens fanns att köpa. Ett bad i Kallbadhuset kostade. Vuxna manliga nakenbadare ökade i antal mot 1800-talets slut och redan före 1910 försågs badplatserna med badhytter både för herrar på Goda Hopp respektive Djupa Dräkt och för damer på Skarpe Nord, men påbudet var att man skulle använda badkläder. Sådana hyrdes ut av respektive föreståndare för hytterna.
Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bolanders hus på Drottninggatan 2, kv Prostlyckan. Det uppfördes 1904 till Eskilstunabodens ägare Hartvig Bolander. Hans dotter Anna-Greta tog över huset i början av 1940-talet tillsammans med sin man tandläkare Torsten Sandberg. Huset har en egenartad fasad indelad i många olika fält av gesimser, dekorer och väggpartier. Hörntornet vetter åt Magasinsgatan och mot trädgården en glasveranda med smala burspråk och balkong ovanpå. Ett plank skyddar från insyn. Nedanför tornet står en liten flicka. (Jämför med rådman Mellings villa bildnr VMA11716 D10. Eskilstunaboden bildnr VMA11716 D66)
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891.
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.