Stereokort ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1860-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Vita Frun på Avenel. Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Från 299 kr
Stereokort ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1860-talet. Bilden föreställer en scen ur pjäsen Les étrangleurs de l'Inde. Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Stereokort (skadat) ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1860-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Robert av Normandie. Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Stereokort (skadat) ur serien Les théatres de Paris, utgiven av BK, Paris på 1860-talet. Bilden föreställer en scen ur operan Den stumma från Portici. Stereokortet är ett så kallat French tissue bestående av ett handkolorerat albuminfoto monterat i kartongram med tunt papper på baksidan. När kortet belyses bakifrån framträder färgerna. Kopian av kortet har framställts med två olika metoder: skanning på flatbäddsskanner och fotografering på ljusbord.
Medföljande text: "Bohusjulle, 16,5 fot, köpt av Wictor Carlsson, Örn, år 1929. Jullen förmodligen byggd på Orust på 1860-talet. Främre delen av jullen byggd i ek, bakre av fura. Wictor Carlsson återställde jullen i ursprungligt skick vid köpet (riggen dock ej ursprunglig). Seglen sydda av Limboms i Lysekil. Jullen ägdes av Wictor Carlsson till ca 1950. Bilden tagen i Tullboden, Sotenäs, årtal okänt. Originalfoto tillhörande Wiktor Carlsson, Örn, PA Kungshamn".
Kungsgatan 4 i Linköping från gårdssidan. Den påkostade villan lät bankkamrer Carl Arvedsson uppföra på den tomt han undantagit vid sin försäljningen av Stångs kvarn i början av 1860-talet. Bland efterföljande ägare kan nämnas länsveterinär Gustav Lyckens och vid tiden för bilden änkefru Iris Magnusson. Huset revs kort efter fotoåret 1972 i samband med exploatering av området. I bakgrunden skymtar Malte Månsons industrilokal utmed Hamngatan.
"Villan" i hörnet av Hamngatan-Kungsgatan revs under 1970-talet i samband med tidens stora omdaning av kvarteret Bonden. Huset var då dryga 100 år, uppfört som det var i början av 1860-talet på initiativ av bankkamrer Carl Arvedsson. Denne hade tidigare ägt den intilliggande Stångs kvarn och undantagit villans tomt vid en försäljning av kvarnrörelsen. Vid tiden för bilden anlöpte ännu Kungsgatan med Hamngatan och villan bar adress Kungsgatan 4.
Att spädbarn fotograferades med den enkla fototeknik som stod till buds under 1860-talet var sällsynt. Här dock ett exempel, rimligtvis av någon fotograf i Kalmar. Gossen i stolen är Nils Sjöbring, född i just Kalmar 1866 och enda barn till Pehr Sjöbring och dennes maka Maria Sofia Rogberg. Med tiden skulle fadern erbjudas tjänsten som domprost i Linköping, där familjen kom att vara bosatt under åren 1867-78. Sitt vuxna liv kom Nils att framleva i Kalmar som häradshövding.
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Vy över Gripsholms slott. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Medlemmar av en familj från Gamla staden i Kalmar på 1860-talet. Se : Westrinska saml. Fotografiet skänkt 1921 av J. Deurell, med upplysning, att "det är tre bröder vid namn Deurell. Han Längst till vänster är min morfader. Alla äro födda i Kalmar, Gamlestaden och äro nu ej i livet." På kortets baksida står skrivet: 10 juni 1865. (Denna inskrift verkar ursprungligare än den på framsidan).
Fisktorget = Hötorget. En marknadsdag på Hötorget. 1860-talet. Längst till vänster: Wettergrens gård (2 hus). I det hus, varav endast ett hörn syns, bodde fröknarna Jeanette Gillner och Hilda Billberg. I stora husets övre våning bodde Simmingskiölds, i nedre Wettergrens. I våningen med markiser bodde fru Vendela Carlberg, född Nernst. I nedre våningen i samma hus bodde Lundbergers. Den stora gaveln till vänster på kortet är gaveln till det nyligen rivna Nordinska huset.
Christian Sjögréen porträtterad i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Född, uppvuxen och verksam i Jönköpings län, där han från 1860-talet fungerade som brukspatron i Mariannelund. Tillsammans med hustrun Ulla Maximiliana hade han åtminstone 12 barn, varav dottern Ottilia kom att gifta sig Johan Adolf Stånggren och bosätta sig i Linköping. Enligt notering ska även Christian en tid disponerat bostad utmed Drottninggatan i Linköping, dock oklart var.
CAFÉ RESTAURANG FENIX. (Alderholmen). Restaurang och Hotell Fenix byggdes på Alderholmen på 1860-talet vid Gefle-Dala Jernvegs station. Förutom gäster som övernattade i Gävle under sina tågresor så hade man många besök från båtarna som anlände till hamnen. Sjömännen höll till på bottenvåningen medan affärsmännen drack sin punch på övervåningen. Specialiteten i baren var "En slät och en lurvig"- en blandning av bayersk öl och gin. (Bilden var med på utställningen år 2000).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.