Från parken till godset Karlshov i Älvestad. Sökta till skuggan skymtar vi godsägare August Fredholms maka Helga Cavallin med parets barn Jane, Signe, Hildur och Einar. Kvinnan närmast trädet har inte identifierats. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen i samband med August Fredholms äldre dotter Ingrids vigsel 1896.
Från 299 kr
Makarna Bäck med sällskap i parken till Hägerstad slott i Hannäs. Närmast till vänster sitter slottsägaren Ludvig Bäck som sannolikt har sin hustru Carolina Malmström skymd intill sig. Den unga kvinnan vid bordsänden har identifierats som makarnas blivande svärdotter Dagmar Malm.
En stund av vila och samvaro. Rimligtvis i parken till säteriet Solberga i Veta socken. Enligt påskrift tolkas kvinnorna vara från vänster; fröken Gerda Bradt, fru Anna Danckwardt-Lillieström, fru Julie Reutersvärd, född Danckwardt-Lillieström och fru Karin Floderus, född Danckwardt-Lillieström. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus utmed Klostergatan och kort därpå skalenligt mindre mot parken. I området lät lektor Karl Beckman för sin familj uppföra Klostergatan 64. Fototid omkring 1905.
Från vänster förgrund bebyggelsen runt parken Vängåvan, kv Proserpina, kv Pan,kv Olympen. Bebyggelsen runt Stora torget från vänster kv Rätten, kv Stadshuset kv Nyttan (Hirschska huset), kv Hälsan, kv Försöket. I bakgrunden längs Skolhusallèn Gustav Adolfsskolan, Hedbergska skolan och Gustav Adolfskyrkan. Till höger Selångersån och Storbron. Text på vykortet "Sundsvall. Flygfoto. Troligen sent 1930-tal.
Byggnader från vänster kv Pan 5/Sundsvalls enskilda bank, kv Rätten 1/Centralhotellet, kv Stadshuset 1 och till höger kv Nyttan 6/Hirschska huset. I förgrunden parken Vängåvan med fontän och i bakgrunden syns en del av Stora torget där torghandel bedrivs. Text till bild "Vängåfvan. Sundsvall" Brevkort.
Utsikt över Falköping. Pilen i övre vänstra hörnet pekar mot Fåraberget. Gården längst t.v. Yretomten. Strax t.h. om Rantens station post- och telehus, rivet 1966. Parken snett t.v. därom Folkets park, senast 1930. Gården längst t.h. Tåstorp. Det stora huset snett t.v. därom, vid vägens början: "Bernhards", Tåstorps ladugård. Längst fram Danska vägen. Husklungan längst fram till höger (kv. Kantarellen ?) "Telefon-Perssons" hörntomt.
Planteringsförbundets park. Utsikt från höjderna i parken. Från vänster: Läroverket, Lasarettet,Gamla folkskolan i lasarettsparken, Gamla slöjdskolan vid nuvarande Frejagatan under byggnad, Jungmarkerska fastigheten, Forsska huset och kyrkan. I det mörka partiet mitt på bilden flöt Falebäcken. I bakgrunden: Länslasarettet till vänster och kyrkan till höger.
Fridlyst bok i Källebergs park. Boken är belägen i den vackra parken på Källebergs egendom i Mularps socken. Godsägare Axel Gustafsson har skänkt den till Åsle-Mularps och Tiarps Hembygdsförening såsom naturminnesmärke. Boken ifråga är en fot från marken i omkrets 5,45 m. och vid brösthöjd 4,15 m. Kronans diameter är c:a 30 m. och dess höjd c:a 35 m.
Folke Andersson och Bengt Quist planterar i oktober 1950 tusen blomlökar i parken mellan museibyggnaden och Östgötagatan. I Bakgrunden ser man Östgötagatan 28. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Trädgårdsarbetaren Ivar Kling planterar lökar i parken på Stureplan 1. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygfoto över Solliden, Öland 1935. Drottning Victoria, hustru till Gustav V, lät bygga Solliden då Ölands klimat ansågs nyttigt för hennes klena luftrör. Slottet är inspirerat av hovmedicus Axel Munthes villa San Michele på Capri. Numera fungerar slottet som sommarbostad åt kungafamiljen, men parken är öppen för allmänheten.
Polhems jaktstuga vid Engelska parken i Stjernsund, Hedemora. Christopher Polhem, född 18 december 1661 på Gotland, död 30 augusti 1751 i Stockholm, svensk uppfinnare, industriman och Kommendör av Nordstjärneorden, kallad "den svenska mekanikens fader". År 1699 grundade han Stjärnsunds manufakturverk i Dalarna som bland annat tillverkade maskiner och pendelur.
Domkyrkan med parken. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
'Bildtext: ''''Drottningholms'' kryss till Södern: Grupp i parken.'' :: Vy grupp med 4 kvinnor, iklädda klänning och hatt, stående i park med plamer. I bakgrunden byggnad och träbänk. :: :: Ingår i serie med fotonr 5266:1-16. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Båtsmanstorpet Rusatorpet i Wämöparken. Flyttades till parken 1993. Namnet kommer från att båtsman Rus från Lösens socken bott i det. Jonas Pettersson Rus (1838-1916) antogs som båtsman 1861 och tjänstgjorde bland annat som eldare och förrådskarl. Brist på dokumentation kring torpet har gjort att det förekommit felaktig information om dess historia.
Filmduken i "projektor-parken". T v syns AGA-projektor från 1957-65. Inför filmen 100 år gjordes en utställning "Magiska Bilder komik, erotik, optik" den 26 april - 12 jan 1997. Producerad av Svenska Filminstitutet i samarbete med Telemuseum och Tekniska Museet. Formgivning Mikael Sylwan och Ulrika Wolff. Idé och koncept Anna-Lena Wibom.
Troligen ett vykort. Bilden visar kasernerna för Hallands regemente I16 och parken framför i slänten ned till huvudgatan. Där marscherar militärerna längs muren, hästar går bakom och även en bil. Fler soldater med häster går uppe i backen och några åskådare, mest kvinnor, står längs vägen, där cyklar ligger i förgrunden. Troligen 1920-tal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.