Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav, Människor. Film nr. 123 Öckerö hamn. t.v. "Karl Johan i Lillevale" = Karl Johan Pettersson. I mitten Karl Albert Johansson i "Holmaa", skeppare på GG 313 Tellus.
Från 299 kr
Ångaren Nordstjernan och en liten segelbåt möts inomskärs i Stockholms skärgård. Ångaren byggdes 1872 på Motala Warf i Norrköping. 61,2 x 8,3 m, 518 registerton, 13 knop. Mer fakta om Nordstjernan i Carl-Gunnar Olssons bok "Svensk kustsjöfart 1840-1940", sid 242.
Wirsbo bruk. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik.
Sju damer med vackra hattar i en roddbåt på Rådasjön, 1910-07-17. I båten sitter bland andra Ester Alberts, mor till givaren Gunnel Dahlbeck. I bakgrunden ses "fam. Alberts badbrygga", vilket snarast betyder den badbrygga som familjen Alberts fick använda. Det rör sig nämligen om Pixbo brygga med Heymans badhus. // Lars Gahrn
Översvämning (vårflod). Stins Österholm tjänstgjorde som vikarie för stins Hårleman större delen av 1899 "då han först stakade en väg på Finnmarken" och sedan "utförde stakning och kostnadsberäkning för tilltänkt förlängning av MVJ, Mora - Vänerns Järnväg, från Älvdalen till Östavall". I december inflyttning i nya, nuvarande, stationshuset. Under byggnadstiden provisorisk expedition i hotellets matsal. (enligt stins Österholm)
Registrerat och information från 2003: Båten Annie, byggd på varv som fanns i Åsen. Berättelse av Pelle A Frisk, 9 januari 2018. Galeasen Annie är byggd i Sjötorp år 1897 av skeppsbyggmästare Groht. Under 20 år hade hon sin hemvist i Björsätersviken, i vattnet utanför godset Åsen som ägdes av Wallenius, som också var redare. Hamn fanns ej vid Åsen utan sskutan fick ankras upp. Efter 1920 fick hon sin hemmahamn i Mariestad. Hon ägdes av Wallenius och Ernst Gustav Frisk (som var min farfar). Min far Gotthard seglade under många år med M/S Annie. Berättelse om E. G. Frisk finns i en skrift: Sjökaptenen Ernst Gustav Frisk "Den siste vikingen" Skriften, som är författad av sonsonen Pelle A Frisk, kan rekvieras å Qvarnstensgruvan i Lugnås.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå Piteå Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå – Piteå – Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Stadsvy, byggnader. Båtar i förgrunden.
Stadsvy, båtar i hamnen. Italien
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Gävle Segelsällskap. Seglingar 1922. Bilden finns publicerad sid 219 i boken "Gefle Segelsällskap 1880-1930. Minnesskrift vid Femtioårsjubiléet". "Bubblan", 55 kvm segelarea. Major G. Svedlund.
Gävle Segelsällskap. Seglingar 1922. "Runi", 120 kvm segelarea. C. David Wahlberg. Bilden publicerad sid 218 i boken "Gefle Segelsällskap 1880-1930, Minnesskrift vid Femtioårsjubiléet".
En sjö med en liten eka där två personer kanske fiskar samt bebyggelse längs strandlinjen med minst en stor byggnad, någonstans i Bollnäs kommun.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.