LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Frans

Antal träffar: 4611
Tändsticksetikett från Fredriksdahls tändsticksfabrik. Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)"/>

Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)" >Tändsticksetikett från Fredriksdahls tändsticksfabrik. "Fredriksdahls Tändsticksfabriks Paraffinerade Säkerhetständstickor" Fredriksdahls Tändsticksfabrik har sitt ursprung i den tändsticksfabrik som startades 1847 i Vassmolösa av Frans Otto >Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)

Från 299 kr

Konfirmander i Trelleborg, övre raden från vänster, 1 Otto Kristoffersson lantbrukare Åkarp, 2 Axel Hartman Trelleborg magister i Göteborg (död), 3 Artur Andersson Trelleborg studerande (död), 4 Henrik Mörck Trelleborg sjöman, 5 Carl J A Iverström Trelleborg Tullöveruppsyningsman, 6 Axel Hult glasmästare Trelleborg, 7 Gösta Lindqvist folkskollärare Trelleborg, 8 Andersson, 9 Anders Nordberg rektor, 10, andra raden uppifrån, 1, 2 Frans Dahl Trelleborg sjökapten, 3 Alexandra Friis g.m. assesor vidding Helsingborg, 4 Anna Möller g.m. godsägare Bring Göteborg, 5 Pastor C A Sjöstedt Trelleborg (död), 6 Signe Pettersson Trelleborg g.m. kassör Ekström Trelleborg, 7 Beata Hallonsten Trelleborg g.m. ingeniör Wetterstrand, 8 Joel Borgström Trelleborg (död) 9 Hansson lantbrukare Klagstorp, tredje raden uppifrån, 1 Hedvig Smith Trelleborg g.m. stationsinspektor ? Trelleborg, Lilly Müller, 3 Mia Green g. m. professor Troell Stockholm, 4 Emma Borgström fröken Trelleborg slöjdlärarinna Trbg, 5 Mathilda Persson g.m. grossh. (Ventyell?) Malmö, 6 Gerda Bengtsson Trelleborg g.m. ? Mattsson Mölndal, 7 Emmy Persson Trelleborg g.m. handl. Herm Persson Trelleborg, 8 Frida Persson Skegrie (död), 9 Anna Andersson, nedre raden, 1 Lisa Strömberg Trelleborg g.m. kartograf Alfséen Stockholm, 2 Mia ? fröken, 3 Hanna Ekvall Trelleborg g.m. Grafström Lomma, han dog som laxfiskare i ? USA, Ellie Smith Trelleborg g.m. ? Dahlgren Göteborg, 5 Mathilda Jönsson g.m. ? Malies Håslöf, 6 Elsa Stickler Trelleborg (död), 6190

Konfirmander i Trelleborg, övre raden från vänster, 1 Otto Kristoffersson lantbrukare Åkarp, 2 Axel Hartman Trelleborg magister i Göteborg (död), 3 Artur Andersson Trelleborg studerande (död), 4 Henrik Mörck Trelleborg sjöman, 5 Carl J A Iverström Trelleborg Tullöveruppsyningsman, 6 Axel Hult glasmästare Trelleborg, 7 Gösta Lindqvist folkskollärare Trelleborg, 8 Andersson, 9 Anders Nordberg rektor, 10, andra raden uppifrån, 1, 2 Frans Dahl Trelleborg sjökapten, 3 Alexandra Friis g.m. assesor vidding Helsingborg, 4 Anna Möller g.m. godsägare Bring Göteborg, 5 Pastor C A Sjöstedt Trelleborg (död), 6 Signe Pettersson Trelleborg g.m. kassör Ekström Trelleborg, 7 Beata Hallonsten Trelleborg g.m. ingeniör Wetterstrand, 8 Joel Borgström Trelleborg (död) 9 Hansson lantbrukare Klagstorp, tredje raden uppifrån, 1 Hedvig Smith Trelleborg g.m. stationsinspektor ? Trelleborg, Lilly Müller, 3 Mia Green g. m. professor Troell Stockholm, 4 Emma Borgström fröken Trelleborg slöjdlärarinna Trbg, 5 Mathilda Persson g.m. grossh. (Ventyell?) Malmö, 6 Gerda Bengtsson Trelleborg g.m. ? Mattsson Mölndal, 7 Emmy Persson Trelleborg g.m. handl. Herm Persson Trelleborg, 8 Frida Persson Skegrie (död), 9 Anna Andersson, nedre raden, 1 Lisa Strömberg Trelleborg g.m. kartograf Alfséen Stockholm, 2 Mia ? fröken, 3 Hanna Ekvall Trelleborg g.m. Grafström Lomma, han dog som laxfiskare i ? USA, Ellie Smith Trelleborg g.m. ? Dahlgren Göteborg, 5 Mathilda Jönsson g.m. ? Malies Håslöf, 6 Elsa Stickler Trelleborg (död), 6190

Från 299 kr

Johannes Larsson.
Betty. Rönnängen.
Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. 
Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:

Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår