Karl Larsson f. 1895, (startade Torsåkers Väveri). Syskonen Hanna Larsson född 28 december 1886 och Valfrid Larsson född 15 april 1895, Wall 9.
Från 299 kr
Karl Larsson f. 1895, (startade Torsåkers Väveri). Syskonen Hanna Larsson född 28 december 1886 och Valfrid Larsson född 15 april 1895, Wall 9
Karlstads Spinneri o Väveri AB på Älvgatan sett från gårdssidan. Numera används byggnaden av Vermlandsoperan och Landstinget. Bilden tagen runt 1930.
Nyfors
Viktor Karlsson (morfar till givaren Alf Garthman) håller om sin dotter Astrid (gift Garthman) utanför övre delen av Forsåkers fabriker Spinneri & Väveri Carlsfors, 1940-tal. I bakgrunden syns banvallen (Boråsbanan) som delar fabriken och bostäderna vid Kvarnfallet 31 i Mölndals kvarnby.
Företagsnämnden vid Mölnlycke väveri AB kring sammanträdesbordet 1940-tal. Från vänster: Gunnar Leffler, Sven Magnusson, Josef Leffler, Hilmer Andersson, Nils Johansson, Henry Halmar, ingenjör Jedin, ingenjör Sandberg, ingenjör Börjesson, personalchef Rörlander, Ester Karlsson (spinnerska), väverska, väverska samt Hugo Säfström.
Spinneriet Kronan. Fabriken byggdes 1903 som spinneri. Arkitekt var Lars Kellman. Spinneriet Kronan, vars ägare var Gustav Rydin trädde i likvidation 1935. Fastigheten övertogs av AB Bröderna Ebenfelt, som tillverkade arbetskläder och skjortor. Senare ägare har varit Karl Rundgrens väveri och Anders Lundins vävskedsfabrik. Bilden är tagen på våren och man ser att Viskan har svämmat över alla bräddar.
Modell med baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.