Loket "Mörlunda" med personal i Oskarshamn omkring 1889. Byggt 1865 av Avonside Loc. Works i England. Vikt 35 ton i tjänst. Hastighet 32 km/tim. Ångtryck 8,4 kg. Männen på loket är till höger Lokförare C W Sundvall och till vänster lokeldare A F Magnusson
Från 299 kr
SWB A 4 vid Virsbo Station. I tjänst 1873-1924 f.d. Sala-Tillberga Järnväg nr 2. Tillverkningsnr 2349 firma Sharp, Stewart & Co i Manchester. Nr 4 fick ny panna 1914. Stationsmästaren är Gustaf Alfred Fors född 17/1 1857. Mannen till vänster är stationskarl nr 252 Oskar Larsson född 21/3 1875.
Alltjänst, 7 april 1966 I förgrunden står en herre i kostym och invid en lastbil och talar med en man som sitter i förarhytten på en lastbil. Mannen i bilen är klädd i keps, skinnjacka och rutig skjorta. Han bär glasögon. På lastbilen står det "All-tjänst Örebro."
Gamla dammbron i Hällbo med timmerlada, som nu är riven. Personerna okända. "Vi smågrabbar brukade spela fotboll på sidan om ladan. Grindstolparna fick göra tjänst som det ena målet, det andra fanns på andra sidan landsvägen." Här höll Utomhertens tre körer konserter (en manskör och två blandade körer). Ledare för körerna var Spinnarmästare Lindblom, Västansjö.
Ewald Lagerblom från Lekåsa och Essunga (son till Komministern där, sedermera Kyrkoherden Johan Lagerblom). Ewald Lagerblom var född i Lekåsa 1874-08-28, avled i Göteborg 1963-11-03. Utexaminerad från Chalmers Tekniska Högskola år 1896. Pensionerad år 1938 från sin tjänst som Distributionsingenjör hos Göteborgs Gasverk.
Dykare på HMS Belos var ett ubåtsbärgningsfartyg i svenska flottan. Belos sjösattes 1885, köptes av kronan 1940 och i tjänst från 1941 tills i början på 1960-talet, gruppfoto på däck, överst till vänster Nils Oscar Nilsson Slussgatan 19 Trelleborg, 1914-1918, ”Mille på Djurgården Allmänna gränd Stockholm, södergrabb”.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
BJ H3s 112. Loket tillverkades1927 av Nohab och hade högsta hastighet 100 km i timme. Såldes 1948 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A8 1808. Det var i tjänst 1968. Såld 1973 till privat. Sedan såldes till Bergslagernas Järnvägssällskap som BJ H3s 112.
Statens Järnvägar, SJ Z4p 397. Den byggdes av Kalmar Verkstad AB 1956 och levererades i april 1956 direkt till den 37:e driftsektionen, Gotland. Även efter nedläggningen av de gotländska järnvägarna 1960 fick lokomotorn göra tjänst som dragare i "Griståget"- Andelsslakteriets tåg mellan slakteriet och hamnen. Denna verksamhet pågick till 1962. Littera på godsvagnen syns inte.
grupporträtt
Porträtt på Wilhem Berzelius, löjtnant i dansk tjänstt , stupade 1864.
Jordbruksredskap som har tjänat ut.
Underofficer på tilldelad tjänste- brukshäst under dressyrarbete på södra fältet.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt en gång, adressida och sigill.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevets första sida.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min farmor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet hopvikt, adressidan.
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt, andra och tredje sidan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.