Skutan Venus lägger till med 852 flyktingar ombord. Båten som familjen Karisaar kom med från Finland år 1944, lägger här till i Örnsköldsvik. Några timmar tidigare hade båten varit nära att gå i kvav mot klipporna utanför Ulvön. Passagerarna var både trötta, frusna och hungriga. Fem personer ombord hade dött under den mardrömsliknande överresan. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Från 299 kr
Lindome industriområde. Hällesåkersstugan. Lindome är en gammal jordbruksbygd. Man har här funnit många boplatser från stenåldern. Ett förnämligt fornminne är "Dvärgahuset" i Dvärred, som är en hällkista från stenåldern. Ortnamnet Lindome lär vara fornsvenskans ord "lynge" (=ljung) och "ome" (=hem) och betyder alltså Ljunghem. Sedan gammalt är lindomeborna kända för sin skicklighet i tillverkning av möbler och smide. Det var i regel småbönder som bedrev dessa yrken vid sidan om jordbruket. På senare tid har flera industrier uppstått i Lindome. Äldst är August Werner & Co AB i Annestorp (textilfabrik). Platzers Bygg AB har elementfabrik för trähus. Lindverk i Lindome tillverkar plåtradiatorer. Mest känd är kanhända tillverkningen av "Hällesåkersstugan" i Lindome. Det är en monteringsbar stuga, som man köper liksom i ett paket, lastar den på en bil och kör iväg med den till den plats, där man vill bygga sitt hus. I förgrunden ser du några typer av den färdiga Hällesåkersstugan. Det stora huset i bakgrunden är ett lagermagasin för färdiga "Hus i paket", Till anläggningen hör en snickerifabrik, som ej syns på bilden.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Handkolorerat brevkort, "Textilfabriken - Warberg." Skandinaviska Textilfabriks AB grundades av bl a ingenjör Hugo Gerlach och uppfördes 1896-1897. Kvarteret hette då Vävaren. Byggnaden med tre trappstegsgavlar är kontorsbyggnaden och bakom den ligger själva fabriken med sågtandstak som skapar generösa ljusinsläpp. Fabriken hade elektrisk belysning från en ångdriven generator. Viktiga faktorer för fabriksbyggnaden var den lätta konstruktionen med prefabricerade element, minimerad brandrisk och ett arkitektoniskt uttryck som både signalerade modernitet och en stabil, traditionell grund med kontorsbyggnadens slottliknande stildrag. Skorstenen är murad med både rött och gult tegel efter ritningar från Düsseldorf. Fabriken blev en av stadens största arbetsplatser och en där många kvinnor kunde få anställning. 1915 tog Malmö Yllefabriks AB (MYAB) över anläggningen och 1962 etablerade sig SWEDA här. och bidrog därmed till inflyttning och att staden växte.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.