Korsåsen Korsåsgatan Korsåsliden Radhus uppförda 1973-74 Bostadsaktiebolaget lät sin elementfabrik producera betongelement till radhusen på Korsåsen som ett experiment. Korsåsen blev det enda området av sitt slag som byggdes på det här viset, trots att husen ansågs vara både prisvärda och med hög trivsel.
Från 299 kr
Här skymtar den gamla ladugården några år innan den revs. Längst t v är det något mindre hus av okänt slag. Själva ladugården innehöll från vänster troligen stall mm, sedan portlider, gårdspartens infart, kohus med hoimd, ladport och lada, allt under ett högt agtak.
Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
En man sitter vid ett bord där ljuset strilar in genom fördragna tunna gardiner. På bordet, lutade mot väggen står två oljemålningar med djurmotiv. Framför sig har han penslar, färger, möjligen lösningsmedel och en palett. Han målar på en liten rund skiva av något slag.
Nårungabygdens missionshistoriska museum. Exteriör. Ljur. Museet invigdes 1935 och var då det första i sitt slag i landet. Museets samling består bland annat av olika arkivalier där man kan följa missionsarbetets framväxt i trakten på 1800-talet. Se Hembygden 1971, s. 212-213.
Vinbergs kyrka invigdes 1899 av biskop Edvard Herman Rodhe. Den är uppförd som en korskyrka i nygotisk stil som ritats av Adrian Crispin Peterson. Kyrkan är ovanlig för sitt slag, med sin storlek och pampiga utförande. Vinbergs kyrka är en av få kyrkor av Peterson där både insida och utsida bevarats i sitt, i stort sett, ursprungliga skick.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Kvinna med handväska. För mer info. Se Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap. 15 Några olika slag av specialobjektiv (Cylinderlinser o.d. sid 146) (Bilden är spegelvänd)
AB Motala Mekaniska Verkstad. Motala verkstads stränggjutningsanläggning. Från varmhållningsugnen, som rymde 60 ton stål, vid tiden världens största i sitt slag, rinner stålet ned i en gjutlåda och därifrån till den rörliga kokillen. Processen övervakas från gjutplattformen 8,4 meter över golvet.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Olika slag av ritningar ge samma färgintryck". För mer info: se Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap . 128 Trikolorimetri sid 958 och följande.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tabell över olika slag av ljuskänsligt material. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 241.
Populärvetenskapliga Institutet Urania på Narvavägen 31 i Stockholm. Utrustning för finare glasblåseriarbeten. Använd av ingenjör O. Larsson för tillverkning av Institutets behov av avacuerade rör och apparater av alla slag. Gasapparaten till höger är konstruerad av O. Larsson, fylld med gasolja (eventuellt bensin) i träull.
Fyra unga män i shorts står kring en minigolfbana med golfklubbor i händerna. Mannen närmast kameran är i färd med att slå ett slag med klubban. En av männen har en militärmössa på huvudet. Golfbanorna omges av grönskade träd och gräs.
Porträtt som visar de tyska stridspiloterna Manfred von Richthofen och Hans Klein i ett samtal. Originaltext: "Ryttmästare friherre von Richthofen i samtal med löjt- nant Klein. Enligt engelska meddelanden har Tysklands förnämste stridsflygare, friherre von Richthofen, funnit hjältedöden vid västfronten. Hans bortgång är ett hårt slag för Tysklands luftstridskrafter. Hela armén såg i honom sin dyrkade hjälpare."
Tvätteri. Den 25 september 1948. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. Bolaget har också bidragit till uppförande av fritidslokaler av olika slag.
Badhuset. Den 16 juli 1950. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. Bolaget har också bidragit till uppförande av fritidslokaler av olika slag.
Lieslåtter på fäboden Åsmundshyttan Nr 9, "Erik Anders". Från vänster är det Per Hansson sonen Joel Hansson och Arnold Jönsson. De tar ett varsit slag som syns på bilden bortanför dem, där hösträngarna ligger där de tidigare gått fram. Det var ett ansträngande arbete att slå åkrarna med lie. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 5:3.
Karskärgården. Den 25 september 1948. Korsnäsverken har sedan länge beaktat att arbetsresultaten i mycket hög grad beror på trivseln i hemmen. Bolaget har från början succesivt höjt bostadsstandarden för sina anställda. Bolaget har också bidragit till uppförande av fritidslokaler av olika slag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.