När den praktiska yrkesoriente-ringen - pryo - var på tapeten lyssnade Gun Almgren och Gunnel Norén, yrkesvägledare från länsarbetsnämnden, som är det sam-ordnande organet mellan företagen och yrkesvalslärarna, extra upp-märksamt.
Från 299 kr
Chef för kassautbildningen är Bernt Lernberg, som också sköter om placeringen av eleverna på postkontoren, för den praktiska utbildningen. Här i samspråk med kontorsbiträdeseleven Ingela Kristiansson, som ska placeras.
Lossning av post vid postkontoret Göteborg 5. U-skenor av lättmetall är praktiska hjälpmedel, när postbehållarna skall lastas eller lossas. Fpj Lars Erik Heed från Gbg 1 får hjälp med lossningen.
Ställverk (där SWB och SJ möts) I järnvägens barndom hade man inga signalställverk så tågklareraren var tvungen att lägga växlarna själv på plats ute i växeln och sen ta in tåget. Det var inte särskilt praktiskt eller säkert , så på 1880-talet började de första ställverket att göras. Signal ställverkets uppgift är att lägga tågvägar (en förutbestämd väg från en punkt till en annan punkt) på ett säkert sätt och effektivt sätt. Sen 1880 till 1999 har det utvecklats många olika modeller av ställverk
bokillustration, påsiktsbild, bilder, fotografi
Synskadade kvinnor i nationaldräkter dansar vid De Blindas dags stora varumässa i Blå hallen i Stadshuset den 15 oktober 1950.
Bestorp, Gläntan. Britta Persson utanför sin stuga i Bestorp. När Doktor Axel Wersén slutade sin anställning som överläkare vid Mössebergs badanstalt och Sanatorium och öppnade praktik i Stockholm, köpte han denna stuga. Stugan kallas Gläntan och är den enda i original som finns kvar. Ursprungligen bebodd av soldaten Sköld.
Herman Hjorton (1869-1923) föddes i Kvillinge, Östergötland. Han studerade medicin i Uppsala och blev legitimerad läkare 1903 och öppnade samma år en praktik i Huskvarna. Dr Hjortons pulver var först och främst var mot värk. Ett pulver som piggade upp och gav nya krafter vid arbetsplatsen i början av 1910-talet. Det kallades för Dr. Hjortons pulver och såldes receptfritt på apotek.
Enligt noteringar: "Bostadshus byggt 1904 (Björkebo, Åtorp). Tidigare var det rödmålat, numera är det vitt. Ägt av godsägare Gustaf Kihlman (sterbhus 1924). På 1930-talet drev dr Sven Kempe praktik i huset. Restaurerat grundligt 1938, då det köptes av järnhandlare Melker Hansson, som fortfarande bebor fastigheten. I huset finns bl.a. ståtliga kakelugnar." (BJ)
"Älsklingsbarnet" Håkan Carlsson och andra barn med en lärare på Krokslätts daghem, Dalhemsgatan 7 i Krokslätt. Under Margit Emilssons (gift Wannerberg -52) praktik som biträde 1945-10-01 - 1946-08-01. "Håkans charm och hans rara föräldrar bidrog till att jag valde yrket 'barnträdgårdslärarinna'. Jag var otröstlig när jag skildes från Håkan - då jag slutade för att börja på seminariet." / Margit Wannerberg.
Margits "älsklingsbarn" Håkan Carlsson på Krokslätts daghem under Margits Emilssons (gift Wannerberg -52) praktik som biträde: 1945-10-01 - 1946-08-01. "Håkans charm och hans rara föräldrar bidrog till att jag valde yrket 'barnträdgårdslärarinna'. Jag var otröstlig när jag skildes från Håkan - då jag slutade för att börja på seminariet." / Margit Wannerberg.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Utöver det tre förråden vid lägret monterades också ett enkelt emballageförråd vid ammunitionsförrådet på ön. Plåtskjulet hade tidigare stått vid Miloverkstaden i Strängnäs. Denna typ av skjul byggdes också i vallbydalgången på Härads skjutfält och vid ammunitionsförrådet på N fältet i Strängnäs (typ E VI u). Bild 1: Hantverkaren Einar Lantz Bild 2 och 3: L-O Sellberg och Einar Lantz mäter upp plåt. Bild 4: Fix och färdigt! Ett enkelt och praktiskt förråd till en mycket låg kostnad.
Evedals fabrik. Från Frankrike kom Alois Béha. Han hyrde på 1880-talet det f.d. Gilckska färgeriets lokaler vid Västerbro men redan 1889 uppförde han, vid Viskan i norra delen av staden, en fastighet och startade egen färgeri- och blekerirörelse. Efter hustrun Eva fick fabriken namnet Evedal, något som lever kvar i såväl Evedalsbron som Evedalsgatan i dess närhet. Efter flera konkurser övergick fabriken i Johan Skoglunds ägo men Béha stannade kvar som färg- och blekmästare. Senare finner vi honom som färgmästare på Nordens fabriker. Hustrun Eva var konstnärligt och praktiskt lagd och startade på Östrlånggatan sin Rit- och Tapisseriverkstad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.