Mat- och spannmålsbod från Morkarla socken, Uppland under uppförande på friluftsmuseet Disagården, Gamla Uppsala 1930 - 1931
Från 299 kr
Interiör från matboden, belägen i husräckan i söder på gården.
Björka fäbod
Rumsinteriör med matbord och stolar på Mölndals barnhem, (f. d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Uthuslänga, Jansson - Högby, Lagga socken, Uppland sannolikt 1920-tal
Hökhuvudboden under nedmontering, Borggårde, Hökhuvuds socken, Uppland
Till vänster huvudbyggnaden, i mitten matbod, till höger svin- och hönshus med mera.
Fotografens anteckning: På dito gård (Karl Anton Holmbergs gård); matbod med nygjord dörr och mangelbod.
Lilleputtbostad knappt 2 m hög, gjord av små timmerstockar, med matbod och vedbod.
Torsåkers kyrka
Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Väster-Storsjö
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.