Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. Rastplats, lägerplats. Samer och renar. Ackjorna ställs undan inför sommaren och härkarna klövjas med sitans bohag.
Från 299 kr
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. Renhjord i fjällvärld. I bakgrunden kåtor. Man bryter upp från vårvistet.
Teckning av Nils Nilsson Skum, daterad 1942. Kåtor, renar och samer vid boplats i gles tallskog.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. Kåtor, i bakgrunden renhjord. Sitan har slagit läger och man vilar efter flytten. Vårsommar.
Teckning av Johan Turi. Samiskt läger med renar, kåtor och människor som sköter diverse sysslor. L.A. 853 nr. 6. Torne lappmark. Jukkasjärvi socken.Talma sameby.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. Kåtor och renhjord i fjällandskap.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. Kåtor och renar bland träd. Sitan har slagit läger i skydd av tallskogen, renarna gräver i snön efter lavar. Vinter.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. Lägerplats, i bakgrunden renhjord, raiden vilar i månskenet. Vinter.
Samekvinna står i kåtans öppning, ett barn leker bland getterna.
Grafiskt färgtryck. Samisk bostadsplats i skogen. Motivet "Skogs-Lappar" publicerat i Carl Anton Petterssons planschverk Lappland, dess natur och folk, 1866.
Teckning. "Kabbla d. 29 Aug 1861." Kåta, familj och djur. L.A. 1657. Sannolikt av P Holm under resa i Jokkmokks socken 1861.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. Boplats med kåtor och renhjord. Sitan har slagit lägger på fjälltoppen under högsommaren.
Teckning av Nils Nilsson Skum, daterad 1938. Renhjord uppe på fjäll. Nedanför fjället boplats/viste med kåta. Sommar.
Teckning av Johan Turi. "Skilda lappmarker". Människor och kåtor. L.A. 874 nr. 6.
Samisk familj i sin kåta. Mannen lagar fiskenät, kvinnan vaggar ett litet barn. Kolorerat tryck efter Johan Fredrik Höckerts oljemålning "Det inre av en kåta" från 1850.
I öppningen av en kåta står en kvinna och håller ett barn i handen.
Familj bor i sommarstuga. 14 januari 1955
Ark med tre monterade foton och text: "Eldhús med hlódum, dvs. ett brandhus, eldhus, med ryggås och ljore. Detta är den enda eldstaden i hela prästgården. Sovrummen var oeldade och prästen satt och skrev i sin skrivar stuga på vintern med vantar utan fingertoppar på händerna. Eldhuset har ingång från stora gången och är det östligaste rummet som ligger norr om denna. Det ligger med sin östra långvägg mot bakgavlarna av avträdet och prästens skrivarstuga. Jfr planskissen. a. Fotot taget från stora gången mot eldstaden. Man ser något av dörren till höger på fotot. I bakgrunden till höger syns något av det fönster som ljuset över eldstaden faller igenom. Observera att väggen är av sten vid eldstaden. Utanför stenväggen ligger torvvägg. Man eldar med torkad gödsel. b. Fotot taget från eldstaden mot den öppna dörren ut till stora gången. På andra sidan stora gången står dörren öppen in till mjölkkammaren. Det som ligger travat till vänster om dörren i förgrunden är den gödsel man eldar med här i huset. Kistan i förgrunden till vänster är densamma som syns i förgrunden till höger på foto a. c. Närbild av eldstaden. Jfr foto a."
Ark med monterat vykort och text: "Ljósm. Gunnar Rúnar. Glaumbaer. Byggdarsafn Skagfirdinga. Vykort inköpt 1958. Foto från nordost mot prästgårdens framsida, som vetter mot dalen. Dörren till långa gången syns i förgrunden. Längst i bakgrunden smedjan. Den har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga rum. Bälgen i smedjan är av den vanliga ovala typen. Bälgens handsnöre har en örnfot som handtag. enligt Gísli Gestsson på pjodminjasafn Islands i Reykjavik var det "en slags brandförsäkring", dvs. örnfoten skulle skydda mot eld. han berättade det när han demonstrerade den utställda smedjan på museet i Reykjavik. Nästa hus är ett skjul som likaså har direkt ingång och ingen förbindelse med övriga hus. Här förvaras sadlar, torvsadlar, hörep samt 3 bord med snaror. likadana flakar med tegelsnaror fanns på museet i Reykjavik. de användes till att fång asjöfågel med. Låg och flöt på vattnet på kvällen och vittjades på morgonen. Ytterligare nästa hus är ett likadant skjul. Här förvaras klöv-redskap för gödsel, kransåg och nabbespadar. Vidare torvjärn och torvklövjedon. Sen följer stora gångens hus. De två fönstren på undre botten höra till ett gästrum; fönstret där uppe till ett vävloft till vilket man kommer genom en trappa till vänster längre in i gången. Se foto taget 1958. Huset till höger är prästens skrivarstuga. Mitt emot fönstret på skrivarstugan finns en inbyggd sparlakanssänng. I den sängen lär skalden Jónas Hallgrimsson, som dog 1845, ha sovit. Brevid sängen är uppgången till loftet. På loftet ovanför skrivarstugan förvaras spinnstockar och där finns två ståndsängar."
Bild av två män i vagn spänd bakom häst i familjen Taikons läger vid Johanneshov, södra Stockholm. I bakgrunden en kvinna, en man och två barn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.