Cronstedt, Carl Johan, 1709-77. Greve, arkitekt. Elev till Christopher Polhem och Carl Hårleman. Åren1753-67 var han överintendent efter Hårleman och ledde som sådan Stockholms slottsbyggen vid återinflyttning 1754. Interiören till slottsbiblioteket formades av C. Utanför slottet är hans mest framträdande verk Artillerigården på Östermalm (1763), nuv. Armémuseum. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=148234 Elna Fagerström drev fotoateljé i Skara.
Från 299 kr
Rosenbad. Rosenbad, kvarter vid Norrström i centrala Stockholm rymmande fyra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, uppförda omkring 1900 för Skånes Enskilda Bank, Stockholms Stads Sparbank, Nordiska Kreditbanken och AB Rosenbad efter ritningar av Gustaf Wickman, Aron Johansson och Ferdinand Boberg. Riksdagen och dess verk har disponerat lokaler i R. Namnet R. kommer från det badhus som fanns på platsen i 100 år, uppfört på 1680-talet.
Humlan avslutning, Tjuvgodset, Thomas Nordahl 2 juni 1967 Två unga kvinnor som går en sömmerskeutbildning visar sina verk på två provdockor som är placerade framför dem. Den ena kappan är beige med en beige klänning inunder. Den andra kappan är vit med en vit klänning inunder. Båda kvinnorna ler.
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Vy över Gripsholms slott. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Elna Eugenia Kling t.h. och "tyskan". Frk Kling med C. J. E. Ångmans mössa och klänning med mönster av posthorn. Ångman och frk Kling gifte sig sedermera. Elna Eugenia Kling har ett halsband med tillverkat av mässingsknappar från Sporrong. Omkring sekelskiftet 1900 blev det populärt att först inom militärväsendet, sedan inom flera statliga verk, tillverka smycken av uniformsdetaljer; armband, örhängen, halsband mm. Militärerna gav de tillverkade smyckena till sina käresta. Detta fenomen spreds till övriga samhället där uniformer förekom, bland annat inom postväsendet.
2000-08-30, AS. Rosendal, kungligt lustslott på Djurgården i Stockhom. R. uppfördes 1823-27 efter ritningar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedermera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Här finns även ett orangeri från 1848, ritat av G.T.P. Chiewitz. Sedan 1911 är R. Karl Johan-museum och visas för allmänheten.
Posedion. Staty med fontän i Göteborg, uppförd av skulptören Carl Milles, f .23 juni 1875. d. 19 sept 1955. Han var även verksam i USA, mest känd för sina fontäner och andra verk i monumentalformat. Namnet Posedion, (grek, Poseid ´a´n), grekisk gud, betydande redan i mykenska källor, i senare grekisk religion havets och vattnets härskare, son till Kronos och Rhea och bror till Zeus och Hera. 1925-30.
Widéen, Ivar, 1871-1951. Kyrkomusiker och tonsättare, domkyrkoorganist i Skara från 1900. Många av Widéens verk hör till kyrkomusiken, såsom en rad koraler, bl.a. "Härlig är Guds himmel blå" (1912) och "Det ringer till vila" (1916) och ett juloratorium (1945). Andra melodier med bestående popularitet är manskören "Serenad" ("Tallarnas barr..."; 1906, text Karlfeldt) och "Röd lyser stugan" (1911, text Linnéa Andrén), även kallad "Smålandssången". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=342424
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.