"Knäcken" eller "Knäckakrogen" mitt för nerfartsvägen till Pataholms köping. När forbönderna for från Kalmar hem åt Dasebygden (dasar = timmerkörare) tog de sig först en sup vid Galgkrogen, sedan i Ryssby krog och så i "Knäcken" - då var di knäckte - sist i Staby krog "om di stog". En urmakare Möller, son till sista gästgivaren lade ner rörelsen där, han var far till Möller i Njutemåla och handlanden Möller vid Pata. Möller byggde det nuvarande huset omkring 1880. På urtavlan å klockan står: E. MÖLLER. BETEL" Den äldre byggnaden låg i vinkel, till vänster. Vid vägen diverse skjul. Brunnen nere i korset kallas "Knäckabrunnen". (Hofrén)

Från 299 kr

"Knäcken" eller "Knäckakrogen" mitt för nerfartsvägen till Pataholms köping. När forbönderna for från Kalmar hem åt Dasebygden (dasar = timmerkörare) tog de sig först en sup vid Galgkrogen, sedan i Ryssby krog och så i "Knäcken" - då var di knäckte - sist i Staby krog "om di stog". En urmakare Möller, son till sista gästgivaren lade ner rörelsen där, han var far till Möller i Njutemåla och handlanden Möller vid Pata. Möller byggde det nuvarande huset omkring 1880. På urtavlan å klockan står: E. MÖLLER. BETEL" Den äldre byggnaden låg i vinkel, till vänster. Vid vägen diverse skjul. Brunnen nere i korset kallas "Knäckabrunnen". (Hofrén)

Från 299 kr

Främre raden fr. vänster sittande: DAHLQVIST Gustaf, född 1879, son till manufakturhandlanden O.Dahlqvist, sedermera häradsskrivare i Ängelholm. JOHNSON Hilding, född 1881son till sjökapten Oscar Johnson, sedermera ingenjör i Hälsingborg. ROHLIN Karl, född 1880, son till handl. Rohlin. emigrerade sedermera till USA. LARSSON Karl Georg, född 1881, son till manufakturhandl, August Larsson, Falkenberg. mittraden sittande: SVENSSON Sten, född 1880, son till bokhandl. Lars Svensson, sedermera rådman i Falkenberg. stående: ANDERSEN Martin, född 1879, systerson till äggexportören och konsul Lars Andersen i Falkenberg. LARSSON Ragnar, född 1878, son till manufakturhandl. August Larsson, sedermera ingenjör och tegelbruksägare bosatt i Stockholm. RUNNERSTRÖM Gösta, född 1880, son till källarmästare C.V. Runnerström. sittande: ROHLIN Olof, född 1878, son till handl. Sven Rohlin, sedermera manufakturhandl. senare bosatt i Borås. Bortre raden stående: ANDERSSON Henning, född 1876, son till veterinär J.A.Andersson, avled ung. ANDERSSON Ernst, född 1878, son till urmakare J.A.Andersson, sedermera urmakare och cykelhandlare. LUNDSTRÖM Ossian, född 1877, son till konditorn och krögaren Carl Johan Lundström, sedermera målare och bosatt i Falköping. ANDERSSON Axel Gottfrid, född 1879, son till veterinär J.A.Andersson, emigrerade sedemera till USA. BENNEDIC Carl, född 1880, son till byggmästare N.P.Bengtsson, sedermera överste och bosatt i Stockholm.

Från 299 kr

Byggt år 1903. "Utvidgning av banklokaler" 1917. Byggherre urmakaren Gustav Sjöberg. Vid Storgatan låg tidigare ett "Boningshus av FuruTimmer". På gården tomt 50 (Bron 3) har hållits laxauktioner, vilka illustreras på en målning av Robert Lundberg 1892.

Från 299 kr

Bordsklocka tillverkad av urmakaren Petter Ernst (1714-1784), Stockholm, omkring 1775. Baksida av grönt lack med dekor i guld och färger, här med stängd lucka. För framsida se bild: 1995_0981. Gunnebo slott 1930-tal.

Från 299 kr

Bild nr 1: Fr.v.H Törngren, J Stenberg, Lindström, okänd, okänd, G Sjöberg, Lindqvist, Lindqvist, A Lindqvist, S Boman, J E Lindell, A Zachrisson, B Kristensson, P Persson, A Lindqvist, A Svensson, Malmborg, G Andersson. Namnuppgifter från boken Falkenbergsbilder. Ytterliggare en kopia finns. Bild nr 2 text på baksidan: Sven Boman o Lindqvist med brandkåren 1905. Brandkåren vid spruthuset vid torget. Malmberg ...... hos Malmgren. Till bild 2 finns ytterligare namnuppgift: Falkenbergs borgarbrandkår 1909. Fr.v. Lindqvist snickaremästare Brandchef, Lindqvist snickare, Per Persson banvaktm. Lindström skomakare. Charles Törngren Charkuterist. Gustaf Sjöberg urmakare. Gustav Andersson Järnhandelsbiträde. Adolf Svensson Bryggare. Axel Lindqvist Snickare. Harry Törngren Charkuterist. Ekblad Skomakare. A.Zachrisson Hattmakare. Malmborg Tapetsör. Jacke Stenberg Fiskhandlare. Törngren Charkuterist Bernhard Kristensson Handelsbiträde. SvenBoman Skeppsmäklare V. Brandchef. Se tidningsartikel i mappen Falkenbergiana\Falkenbergianaarkiv\Staden Fbg, arkiv/brandmän, post nr 00188.

Från 299 kr

En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.

Från 299 kr

Falköpings Hantverksförening. Rad 1 från vänster: 1. frisörmästare Gustav Johansson, 2. skräddare Erik Sam. Jonsson, 3. skräddare Georg Landén, 4. urmakare Algot Karlsson, 5. tapetsör Erik Malmsten, 6. bagarmästare John Bengtsson, 7. Magnhild Jonsson (maka till Sam. Jonsson), 8. Greta Fridén (Fredén), 9. fru Ruth Nyqvist, (mor till guldsmederna Nyqvist), 10. Anna Justusson (eventuellt fru), 11. Alg. Karlssons fru, 12. fru Landén, 13. fru Berta Matilda Malmsten, 14. Elin Pompeijus, 15. fru smedmästare Carlsson, 16. Margareta Elsie Forsberg, 17. fröken Liedholm (köpman A.G. Liedholms dotter, syster med Jönn). 18. bagarmästare Celander, 19. målarmästare Karl Hj. Karlsson, 20. Fru Celander, 21. Alva Jansson (maka till trädgårdsmästare), 22. Edv. Justusson, arkitekt, 23. Agnes Johansson (maka till Gust. Johansson), 24. C.J. Bäckert, rektor för Yrkesskolan, 25. fru Bengtsson, 26. fru Bengtsson, 26. fru Bäckert, 27. Gertrud Thunberg, 28. trädgårdsmästare Arvid Jansson, 29. Asta Josefsson, 30. bagarmästare Einar Thun

Från 299 kr

Falköpings Hantverksförening. Rad 1 från vänster: 1. frisörmästare Gustav Johansson, 2. skräddare Erik Sam. Jonsson, 3. skräddare Georg Landén, 4. urmakare Algot Karlsson, 5. tapetsör Erik Malmsten, 6. bagarmästare John Bengtsson, 7. Magnhild Jonsson (maka till Sam. Jonsson), 8. Greta Fridén (Fredén), 9. fru Ruth Nyqvist, (mor till guldsmederna Nyqvist), 10. Anna Justusson (eventuellt fru), 11. Alg. Karlssons fru, 12. fru Landén, 13. fru Berta Matilda Malmsten, 14. Elin Pompeijus, 15. fru smedmästare Carlsson, 16. Margareta Elsie Forsberg, 17. fröken Liedholm (köpman A.G. Liedholms dotter, syster med Jönn). 18. bagarmästare Celander, 19. målarmästare Karl Hj. Karlsson, 20. Fru Celander, 21. Alva Jansson (maka till trädgårdsmästare), 22. Edv. Justusson, arkitekt, 23. Agnes Johansson (maka till Gust. Johansson), 24. C.J. Bäckert, rektor för Yrkesskolan, 25. fru Bengtsson, 26. fru Bengtsson, 26. fru Bäckert, 27. Gertrud Thunberg, 28. trädgårdsmästare Arvid Jansson, 29. Asta Josefsson, 30. bagarmästare Einar Thun

Från 299 kr

Byggt år 1903. "Utvidgning av banklokaler" 1917. Byggherre urmakaren Gustav Sjöberg. Vid Storgatan låg tidigare ett "Boningshus av FuruTimmer". På gården tomt 50 (Bron 3) har hållits laxauktioner, vilka illustreras på en målning av Robert Lundberg 1892. På affärsskyltarna kan man läsa Ernst Forssell, Skölds bröd o Svenssons ur&optik.

Från 299 kr

I augusti månad 1890 passerade en kringvandrade fotograf Östra Harg socken. Vid Aspeboda under Åseltorp togs detta ögonblick som visar förre livgrenadjären Anders Magnus Ström och hustrun Karolina. I knäet sitter makarnas dotterson Johan Fredrik. Den lille gossen återgav långt senare ett par anmärkningsvärda notiser om sina morföräldrar som skrevs ned på fotografiets baksida och som förtjänar att berättas. I förstone får vi en fylligare bild av morfadern där han vid sidan av soldatlivet ska ha arbetat som snickare, byggmästare, urmakare och byggt egen smedja och snickarverkstad. Som soldat hade han deltagit i Slesvig-holsteinska kriget 1846, således långt efter Sverige upphört kriga under egen flagga. Han ska även en tid varit i tjänst som fångvaktare vid Långholmens fängelse i Stockholm. Mormodern ska som ung år 1840 tjänat som piga vid Älvestad i Törnevalla. Väl i gårdens mjölkfålla ska plötsligt en varg uppenbarat sig och attackerat den mjölkade kon intill henne. Hon lyckades förskräckt undfly situationen som först fick sitt slut när gårdsfolket strömmade till och lyckades skrämma iväg den hungriga vargen.

Från 299 kr

Tullstugan vid Stångebro. Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.

Från 299 kr

Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.

Från 299 kr

Golvur, ett ur gjort för att stå på golvet. Ett exempel är moraklockor. Klockfodralets höga tomma "mage" ger plats för långa lodlinor vilket innebär att man slipper dra upp klockan så ofta. Golvur, Golvuret var engelsk uppfinning, av urmakaren William Clement, runt 1670.[1] Det som möjliggjorde denna klockutformning var uppfinningen av urverk baserade på en ny mekanism som skedde vid denna tid. Dessa urverk krävde inte lika breda pendelutslag som tidigare använda mekanismer, och både pendel och lod kunde därför rymmas i en långsmal möbel.

Från 299 kr

Golvur, ett ur gjort för att stå på golvet. Ett exempel är moraklockor. Klockfodralets höga tomma "mage" ger plats för långa lodlinor vilket innebär att man slipper dra upp klockan så ofta. Golvur, Golvuret var engelsk uppfinning, av urmakaren William Clement, runt 1670.[1] Det som möjliggjorde denna klockutformning var uppfinningen av urverk baserade på en ny mekanism som skedde vid denna tid. Dessa urverk krävde inte lika breda pendelutslag som tidigare använda mekanismer, och både pendel och lod kunde därför rymmas i en långsmal möbel.

Från 299 kr

Erik"Spänst" Svensson med sina elever. POJKEN PÅ VÄNSTRA STOLPEN ...han i mörka strumpor och väst, heter Erik Johansson. Det är i början av 1930-talet. Läraren Erik "Spänst" Svensson har samlat gossarna i klassen framför Möllevägsskolan. Inte visste unge Erik den gången, att han tjugo år senare skulle starta herrekiperingen Bröderna Johansson tillsammans med sin bror Ingemar. Och inte visste han vad det skulle bli av alla klasskamraterna heller. Nu är många av pojkarna borta men Erik Johansson minns namnet på dem allihop. Han har dessutom haft så bra koll på klasskamraterna genom åren att han vet vad nästan samtliga kom att syssla med. Så varsågod! Här delar Erik med sig av sin kännedom om hur livet artade sig för ynglingarna på Möllevägsskolans trapp. Stående i övre raden: "Snälle Johns" Konrad Nilsson ägnade sig åt att sälja potatis i femkilossäckar till hushållen, Åke Arvidsson blev handelsresande, Roland Lidebring blev lärare och rektor, Kurt "Kutteman" Bengtsson arbetade på kontoret på familjeföretaget, Rune Lidholm flyttade till Göteborg där han arbetade inom sjöfarten, Gunnar Strand blev trädgårdsmästare, Arvid Gustavsson (ingen uppgift), Per Göranson grundade Pelly, Aage Einarsson blev elektriker, Folke Andersson arbetade som förman på kommunen, Jerker Svensson var resande i vitvaror, Sven Wennström (ingen uppgift), Sven-Erik Svensson arbetade vid järnvägen och läraren Erik "Spänst" Svensson (far till Hallands Nyheters nyhetschef Per Ola Eriksson). Stående bakom vänster stolpe: Henry Johansson (ingen uppgift). Stående bakom höger stolpe: Lennart Lilja, sedermera kontorist på garveriet. Sittande på vänster stolpe: Gösta "Kibben" Johansson blev specerihandlare och Erik Johansson, som sagt, klädhandlare. Sittande på höger stolpe: Egon Dellnor (som under skolåren hette Jönsson) flyttade från stan ett tag och Eric har ingen uppgift om yrket och Sigge Falk, skoarbetare. Sittande i mellersta raden: Sven-Åke Andersson blev urmakare, Erik Magnusson var industriarbetare, Gustav Svensson dog tragiskt nog redan under skolåren, Daniel "Didde" Andrén blev järnhandlare, Tore Persson var järnvägare, Martin Nyman var son till hotelldirektören på Grand och flyttade till Amerika, där han jobbade som kock, efter skoltidens slut, Arne Stääv flyttade till Varberg och jobbade troligen på Monark och Bengt Nordström blev direktör på garveriet. Sittande i främre raden: Nils "Lillfimpen" Andersson fortsatte som kontorist på pappans företag, Olle Persson blev flygare och omkom när hans plan störtade under en flygning från Abessinien, Knut Erlandsson blev skoarbetare, Kurt Backman arbetade som handelsresande för Pelly, Ture Kallenberg flyttade till Varberg och arbetade nog på Monark, Rickard Karlsson blev skoarbetare men sadlade om till brödutkörare och Rune Svensson jobbade som bilmekaniker på bryggeriet. Från HN 2006-03-06

Från 299 kr

Köpmannaänkan Maria Sofia Dedering i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé och själv ur det samhällskikt som klätt sig efter tidens mode för en äldre och respektabel kvinna. Maken Anders Gabriel Dedering hade redan år 1822 öppnat ett handelshus i Linköping och skulle med tiden bli tämligen förmögen. Makens bortgång år 1860 kom således inte påverka Maria Sofia ekonomiskt menligt. Hon bodde kvar i Dederinska gården (nuv. Jonn O Nilssons hus) till sin egen bortgång 1868. I sin begynnelse var hon född i Norrköping 1791 som dotter till den framgångsrike urmakaren Adolpf Fredrik Bjurman och modern Agneta Lejman, född i Yxnerum. En tid efter faderns bortgång hade hon och dottern flyttat till Linköping och resten är för denna presentation historia. Foto omkring 1865.

Från 299 kr