KALMAR. Centrallasarettet. B.B! Förlåt en yngling som felat! Fäll ej någon hård dom öfver mig, ty jag erkänner min svaghet, dock har jag ingenting att förebära som ursäkt. Vi hade i Söndags en liten avskedsfäst för H-vi Sjögren, som nu skall resa af denna staden. Annars ingenting nytt under solen. Tage.
Från 299 kr
Interiör från Franska damskrädderiet på Nordiska Kompaniet, våningsplan fem. Rummet är elegant möblerat med stilmöbler och en stor spegel med förgylld ram. Till vänster i bild ett stort fönster med välvd överdel, där solen strålar in. På ett bord ligger provbitar av textil och ett tygsjok ligger draperat över en stol. 1925-1929.
Interiör från Franska damskrädderiet på Nordiska Kompaniet, våningsplan fem. Rummet är elegant möblerat med stilmöbler och en stor spegel med förgylld ram. Till vänster i bild ett stort fönster med välvd överdel, där solen strålar in. Ett tygsjok ligger draperat över en stol. Tjock heltäckningsmatta.
Söndagsutflykt till motokrossbanan i Blixås. Kamraterna Kjell Lager, Leif Garthman och Roger Karlsson sitter och fikar i solen. De unga männen är uppklädda, som man var på fritiden under 60-talet, i byxor, randig alt. vit skjorta, slips och lågskor. Blixåsbanan, 1965.
grupporträtt
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av en flicka som ber i sin säng. Axel Eliassons Konstförlag, Stockholm. Text på framsidan: " De Hjärtligaste Lyckönskningar på Amanda-dagen af M. R.._n? Luk. 12:32". Tryckt text: "Är kammaren trång och bädden hård Jag hvilar dock trygg under änglavård. Och solen hvar morgon så skönt strömmar in Tack Fader i himlen att jag ock är din!"
Denna solmaskin konstruerad av fransmannen Auguste Mouchot förevisades i Tuilerieträdgården i Paris där den drev en tryckpress som framställde 500 exemplar av tidningen "Soleil-Journal" i timmen. Mouchot-Pifres solmaskin på en solutställning i Trocadéro, Paris 1878 Illustration i Le Monde Illustré 19 oktober 1878. Fransmannen Auguste Mouchot tog patent 1861 på en solkokare som anses vara det första praktiska försöket att utnyttja solen som värmekälla för kokning annan matlagning.
föremål, scener, övriga
Åsögatan 159 västerut. Nuv. Åsögatan 213.
S:t Anne gärde, Öster i Växjö. 1954.
Här vill Masse visa hur en åker ser ut när den har plöjts med en modern vändplog. Bilden är tagen så solen ger släpljus, tiltorna framträder genom skuggning. Förplöjningen är de längsgående fårorna och motvändningen de tvärsgående. Åkrarna var förr uppdelade i mindre åkerstycken vilka kallades "tvärar", vilka i regel skiljdes från varandra genom små diken. Bilden är tagen mot Lausbackars västra sida med Hallbjäns kvarn på backkanten och Hallbjäns södra part skymtande t v. Bandtunar skiljer beteshagar och åkrar från varandra och skiljer också mellan olika markägare.
Växjö, 1951.
Kung Oscar II anländer till Ljusne med sitt fartyg Drott en regnig augustidag 1890. Här följer ett utdrag med tillägg ur Söderhamns Tidning den 23/8 1890: KUNGABESÖKET ONSDAGEN DEN 20 AUGUSTI 1890 I LJUSNE Dagen då Oskar II ska besöka Ljusne, inleddes med solsken, som under förmiddagen övergick i ett forsande regn och åskan hördes mullra, efter en timme skingrades dock molnen och solen strålade åter klart. Täta skaror strömmade ned till Ljusne kaj. Utom Ljusneborna kom åskådare även från landsbygden och med överfyllda ångbåtar. Konungen ankom till Ljusne med båten ”Drott” som ankrade på strömmen. Konungen hälsades med salut, 21 skott, från stranden. 13.30 lade konungens Kolibri till vid trappan och konungen med följe steg iland. Konung Oskar II tas emot vid trappan av Greve Hallwyl, som höjde ett ”Leve Konungen” varpå följde flerfaldiga hurrarop från den omgivande folkmassan Välkomstkommittén bestod av Greven och Grevinnan Von Hallwyl samt kapten Eckerman. En avdelning av Hälsinge Regementes musikkår spelade.
En nybyggd fiskebåt, en s k tvåmänning, blänker nytjärad på Fie Jakob Karlssons gård. Det här är en traditionell spetsgattad snipa, spetsig i båda ändarna. De gotländska allmogebåtarna var av tre storlekar, vilka kunde variera en hel del i storlek inom varje sort. De var heller inte identiska över ön, utan olika utlagda, breda-smala, och högre-lägre stävar bl a. De var alltid klinkbyggda med hel- och halvrängar, spant. Den minsta på 3.5-4.5 m för fiske närmast stranden kallades enmänning, mellanstorleken benämndes tvåmänning eller fiskebåt och var ungefär 5-6 m lång. Tremänningen kallades för storbåt och användes till utsjöfiske och behövde som namnet säger 3 mans besättning. Bredvid flovedstraven står förmodligen en läm att täcka en del av båten med när den är uppdragen på stranden, för att solen inte skall skina så hårt på bordläggningen att den spricker.
Dubbelporträtt av två män på framkallad hinna fäst på en metallplåt (s k ferrotyp). Männen bär mörk resp. ljus rock, vita skjortor, svarta flugor och plommonstop. Mannen till vänster bär helskägg och mustasch, mannen till höger endast mustasch. På plåtens baksida bild av fotografiautomaten och en kvinna i lång klänning som sitter på en stol utanför och låter sig fotograferas. Till höger text på sex olika språk: "Fotografisk automat Bosco". På ramens baksida texten: "Inom 3 minuter" på fyra olika språk. Pappfodral med text på framsidan: "Minne af Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Fotografi-Automaten Boso. Bilden får ej beröras förrän den är torr. Bilden får ej torka i solen". Ferrotyp. Nordiska museet inv.nr 255446
Hedesunda. Skjorta med korsstygnsbroderi. Deposition från Hedesunda Hembygdsförening. Folkdräkten är ursprungligen ett lån från modedräkten. Lån och påverkan har emellertid skett gradvis och modets nyheter har införlivats med äldre dräktskick. Hedesundadräkten kan ge exempel på skiftningarna i utseende vid olika tider på samma ort. Jacka och väst har båda inspirerats av empire-modet vid 1800-talets början. Båda plaggen är korta och har hög stående krage och täta dubbelrader av knappar, det sistnämnda ett drag från uniformerna. Knäbyxorna av sämskskinn har en bred lucka, som liksom livgjord och knäsprund knäpptes med platta mässingknappar. Detaljen med den breda luckan daterar byxorna till efter 1830. Den röda stickade toppluvan visar stildrag från 1700-talet. Hur och när modet påverkade folkdräkten var ett resultat av ortens ekonomiska utveckling, geografiska belägenhet och sociala struktur. Dräkten växlade även med årstider och högtider. Den visade värarens samhällsställning, om han var gift eller ogift, dräng eller husbonde. Brudgumsskjortan var en trolovningsgåva, som vanligen användes vid bröllopet och sedan sparades till likklädnad. Hedesundaskjortan på bilden är sydd av raka tygstycken. Ärmarnas vidd vid ärmhål och handleder har samlats genom rynkningar. Kragen är sydd av ett rakt stycke. Skjortan är på kragen och framtill korsstygnsbroderad i rött. Framtill står BPD ÄR FÖDD 1824,ÄR MÄRT ÅR 1845. Och runt kragen står vers 6 ur Haqvin Spegels 325:e psalm. Haqvin Spels 325:e psalm: ACH SÄLLE ÄRO DE SOM LIFSENS WÄGAR SE AF NÅDE SOLEN LYSTE OCH I HOPPETS TYSTE AT WANDRA TÅLIGT LIDA Ä HERRENS GÄLP FÖRBIDA.
Växjö, 1963.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.