Soldattorpet Ekelid från väster med ladugården till vänster i bild och torpstugan delvis dold av trädet till höger. Här genom ett fotografi daterat 1902, då ännu landsvägen mellan Kisa och Åtvidaberg delade torpets bebyggelse. Bostaden disponerades vid tiden av livgrenadjären Anders Gustaf Wik och hans då nyblivna hustru Alma Karolina. Indelningsverket var nu avvecklat men som tidigare inskriven var Wik fortsatt knekt till sitt militära enledigande , för hans del 1908. Makarna bodde dock kvar i Ekelid tills deras respektive bortgång 1959 och 1960. Dessförinnan var Wik med att bildade hembygdsföreningen i Oppeby och tillsammans med hustrun och deras barn skänktes i stort alla familjens inventarier som ett minnesmärke över livet på Ekelid. År 1961 skänkte Riddarhusdirektionen byggnaderna i Ekelid till Oppeby hembygdsförening, som sedan dess fungerar som föreningens hembygdsgård.

Från 299 kr

Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.

Från 299 kr