Södra Åsarps socken Husberget, Opensten. Opensten Medeltida fäste, beläget på en fordom kringfluten moränkulle. Omnämnes i samband med Valdemar Atterdags framryckning i Västergötland 1366. O. utgjordes av en 4-sidig barfred med tillhörande utanverk. 1376 överlämnades O. till drottning Margareta av Danmark. 1383 innehades det som förpantning av Bo Jonsson. Efter dennes död återgick det till Margareta, då regentinna även i Sverige, som därpå överlät det till den danske riddaren Abraham Brodersson (Tjurhuvud). Under Eriks av Pommern regering innehades O. som förläning av greve Hans av Eberstein och Nougarten i Pommern, tills det 1434 intogs och brändes av Engelbrekt.
Från 299 kr
Södra Åsarps socken Opensten, på toppen av Husberget. Opensten. Medeltida fäste, beläget på en fordom kringfluten moränkulle. Omnämnes i samband med Valdemar Atterdags framryckning i Västergötland 1366. O. utgjordes av en 4-sidig barfred med tillhörande utanverk. 1376 överlämnades O. till drottning Margareta av Danmark. 1383 innehades det som förpantning av Bo Jonsson. Efter dennes död återgick det till Margareta, då regentinna även i Sverige, som därpå överlät det till den danske riddaren Abraham Brodersson (Tjurhuvud). Under Eriks av Pommern regering innehades O. som förläning av greve Hans av Eberstein och Nougarten i Pommern, tills det 1434 intogs och brändes av Engelbrekt.
Södra Åsarps socken Opensten. Medeltida fäste, beläget på en fordom kringfluten moränkulle. Omnämnes i samband med Valdemar Atterdags framryckning i Västergötland 1366. Opensten utgjordes av en 4-sidig barfred med tillhörande utanverk. 1376 överlämnades Opensten till drottning Margareta av Danmark. 1383 innehades det som förpantning av Bo Jonsson. Efter dennes död återgick det till Margareta, då regent även i Sverige, som därpå överlät det till den danske riddaren Abraham Brodersson (Tjurhuvud). Under Erik av Pommerns regering innehades Opensten som förläning av greve Hans av Eberstein och Nougarten i Pommern, tills det 1434 intogs och brändes av Engelbrekt.
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Bror August Palme, född den 17 december 1856 i Kalmar, död den 3 september 1924 i Annecy, Frankrike genom en olyckshändelse, var en svensk skådespelare. Han var kusin till Sven Palme. Palme var engagerad vid Dramatiska teatern i Stockholm 1885-1921. Han hade 1874-1885 anställningar vid Nya teatern i Stockholm, Svenska Teatern i Helsingfors och Stora teatern i Göteborg. Palme blev premiäraktör 1887. Hans spelstil utmärkte sig för ett lyriskt temperament, vars uttryck understöddes av hans mjuka, egendomligt beslöjade stämma. Även i karaktärsroller med komisk anstrykning åstadkom han fullgoda tolkningar. Hans spel var alltid naturligt och oftast träffande. Sin första större framgång vann han med en poetisk framställning av Ambrosius. Även må erinras om hans med lidelsefull styrka genomförda Ernesto i "Galeotto", den sanna komik han gjutit kring en sådan gestalt som den slappe och egoistiske självbedragaren Hjalmar Ekdal i Vildanden, hans utförande av huvudrollerna i August Strindbergs dramer Till Damaskus, Sista riddaren och Karl XII samt Jean i Fröken Julie, Tygesen i Geografi och kärlek, Falk i Kärlekens komedi, Laursen i Flykten, Anselmo i En veneziansk komedi och Lysimachus i Titus.
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.