Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Huvudbyggnaden var uppförd på markerna till Tannefors Ödegård och Nattstuvugård med ett högt läge invid dagens skärning mellan Forshemsgatan och Slussgatan. Här en vy från trädgårdssidan med ägarfamiljen i kretsen av vänner. På bänken ser vi hemmansägaren Jonas Jonzon invid sin hustru Matilda och möjligtvis hennes svärmor, den åldriga Margareta Christina Larsdotter. Flickorna i folkdräkter är till vänster dotter Karin, till höger hennes väninna fröken Nyberg från Rogestad. I bakgrunden står enligt uppgift bröderna Mårtensson. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
Från 299 kr
I rik kulturbygd och med ett vackert läge invid sjön Järnlunden ligger Hallstad säteri. Som så ofta för en gammal gård bär den på en komplicerad historia som här skulle föra för långt att redogöra för. Mer ovanligt är att gården i äldre tid ståtade med två mangårdsbyggnader, båda resta under 1700-talet, en rent av tidigare. I början av 1830-talet övergick det gamla säteriet i bondesläkt och något senare delades gården i två enheter. Bilden visar den troligtvis något äldre mangårdsbyggnaden som vid fototillfället 1951 stod under renovering.
Oscar Peterssons butik på adress Platensgatan 1 nära Stora torget. Delikateser-, vin- och specerier ingick i hans utbud som enligt annonser erbjöds i tidens språkbruk "benägen hågkomst". Handlaren själv bodde vid tiden med sin familj över affärslokalen. Han var i övrigt född i Mogata och hade kommit till Linköping från Söderköping 1894. Rörelsen drevs till synes med stor framgång. Innan decenniet var till ända öppnade han större butik utmed Storgatan och flyttade med sin familj till en våning med elegant läge vid Järnvägsgatan. Bild från 1902.
Lövingsborg har haft sitt läge strax norr om byn Skog sedan snickaren Per Oscar Svanström lät uppföra huset 1866. Själv flyttade han kort därefter och den familj som fram till fototillfället främst verkat på platsen var arbetaren Karl August Johansson och dennes maka Axelina Maria Karlsson. Redan år 1889 hade de flyttat in och nu skrev man 1921. I själva verket kom det att bo i Lövingsborg nästan lika lång tid därefter. Först år 1949 vek krafterna för Axelina Maria och hon flyttade in på ålderdomshemmet tvärs över landsvägen från bostaden. Maken Karl August gick bort året därpå, fortfarande skriven i Lövingsborg.
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Med extern hjälp har denna vy lokaliserats och den visar sig visa ett stycke gryende Tannefors vid sidan av kvarnbyns äldre bebyggelse. Vad som senare ska bli Nya Tanneforsvägen smiter förbi Augustberg, där handlare August Curman friköpt lägenheten Snutlyckan. På platsen lät han omkring 1870 uppföra "Villa Curman" med väl tilltagen veranda och oblyg snickarglädje. Fotografiet är odaterat men torde vara taget omkring år 1900. Husets läge motsvarar dagens Nya Tanneforsvägen 57. . Motiv ur Didrik von Essens samling där vi trots det högra husets särpräglade karaktär inte lyckats lokalisera platsen. Utifrån Essens verksamhetsområde är bilden möjligen tagen i Linköping med omnejd. Här behöver vi hjälp.
Motiv från Lindhem i Linköping. Det lilla bostadsområdet inom dagens stadsdel Gottfridsberg började bebyggas vid det sena 1800-talet och låg till en början utanför stadsgränsen. I frånvaro av stadens regelverk kunde här en mer oreglerad bebyggelse växa fram som inte sällan är svår att följa i detalj. Även gatunätet i området har förändrats över tid. Här en vy från nuvarande Duvgatan mot Blomgatan 12 följt av nummer 14. Blomgatan 12 kvarstår ännu och utmärker sig med ett gatunära läge. Odaterad bild från omkring 1915.
Huvudbyggnaden på gården Ramsdal i Sankt Anna uppfördes omkring 1875 med ett vackert läge invid Sandfjärden. Gården ägdes då av Axel Nilsson och hans maka Anna Kristina Hallin. Efter att makarna avflyttade till Uppland 1877 kom Anna Kristinas bror, Karl Johan Hallin, att förvärva gården och här bildade han familj med hustrun Hedvig Durling. Vid tiden omkring bildens tillkomst genomfördes flera skiften i ägandet och brukandet av gården. Det finns ändå skäl att anta att vi på verandan ser dåvarande ägaren Sven Lorentz Johansson med sin maka Maja Kajsa Johansdotter och barnen Johan Egron och Ellen Maria.
Hörntomten vid Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping var med sitt centrala läge sannolikt bebyggd redan under medeltiden. Några detaljer om detta är dock inte kända, först i slutet av 1600-talet redovisar källor att gården då tillhörde rektorn och sedermera kyrkoherden Botvid Gladhem. Oavsett hur tomten då disponerades brann gården ned vid stadsbranden 1700. Bildens hus ger intryck av att ha uppförts vid 1700-talets mitt och hade därmed troligtvis slottsbokhållare Petter Schenling som byggherre. Under alla omständigheter kom gården länge att benämnas som den Schenlingska. Vid tiden för bilden, 1929, var byggnades bästa tider emellertid förbi och 1931 var den riven.
Vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget. Vid tiden för bilden ägdes gården av Anton Östlunds änka, Carolina Östlund, född Regnér.
Bilden visar enligt uppgift Skulejön, varifrån Näskeån rinner upp på sin väg till havet. Bebyggelse som syns tillhör byarna Gärden, Nylan och Skule. Tidigare beskrivning: Näske vid Näskeån invid Köpmanholmen, där enligt forskningar av direktör Hedberg, Köpmanholmen, på 1700-talet en papperskvarn funnits. I samband härmed nämnas, att Näske på 1700- och 1800-talet var den viktigaste hamnplatsen mellan Härnösand och Umeå med flera transportvägar inåt landet. Den lilla Näskeån bildar strax före utloppet vid Näske flera fall, varför här varit ett idealiskt läge för en papperskvarn.
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Ljungs Herrgårdspensionat". Text på kortets baksida: "Ljungs Herrgårdspensionat. Inneh. Fru K. Edvardsson född Normell. Ex. Sjuksköterska. Pensionatet med synnerligen vackert läge inom trädgård och park, 1 km. S. om stn, 500m. Ö. om ångbåtsbryggan, 1 min. från busshpl. Öppet juni-aug. Fyra rum med 7 bäddar i annex. Mat: 3 mål 4:50, helpens. pr dag vid minst en veckas vistelse. Tillfälle till dietisk och vegetarisk kost. El. ljus. W. C. Rinnande vatten i 6 rum. Sällskapsrum. Badställe med klippor tillhör pensionatet, 3-5 min. till badhusen i Lyckorna. Eget lantbruk. Tel. Ljungskile 66".
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som klarälven i alla fall!"
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som Klarälven i alla fall!"
Hallnäs sjöbodar 7/4 1957. På sydspetesen av Hallnäs udde finns fem sjöbodar, varav den längst i söder är uppförd av kalksten och trä. I anslutning till de befintliga bodarna finns flera äldre sjöbodtomter idag omgivna av stenbundna jordvallar. Strax norr om bodarna, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, sju meter högt, med smalare, rundad överdel. Det till storleken imponerande byggnadsverket uppfördes 1868 och kallas av lokalbefolkningen för "Hallnäskärringen". Strax söder om udden finns Hallnäs läge, platsen för en tidigare hamn, som är övergiven sedan 1800-talet. Källa: Svenska Pärlor - Öland (Svenska turistföreningen och Länsstyrelsen i Kalmar län)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.